Annons
Vidare till vlt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Sänkt restaurangmoms är inte idealisk, men ändå ett steg mot en allmänt lägre skatt på tjänster.

25 procent är allmänt en väl hög moms på tjänster. Fler än restauranger borde få lägre skatt.

Vid årsskiftet sänktes momsen på restauranger från 25 till 12 procent. De första dagarna fanns positiva artiklar om sänkta priser och fler anställda. Men därefter har genomgångar VLT och Dagens Nyheter snarast tytt på att det är få restauranger som låter den sänkta skatten slå igenom i lägre priser.

De tydligaste undantagen är snabbmat, där hamburgerkedjor har gått ut och gjort reklam för att priserna sänkts. Andra hän-visar till att den sänkta skatten skulle användas till att anställa fler eller till att marginalerna var för knappa för att kunna ha lägre priser.

När momsen i samband med den stora skattereformen blev mer enhetlig, och sattes till 25 procent, var resonemanget att lägre moms inte skulle komma konsumenterna till godo genom lägre priser. De kunde lika gärna gå till högre vinster, prishöjningar från leverantörerna, löntagarna kunde begära högre lön med mera. Områden med ingen eller låg moms, som byggande eller frisörer, fick med några undantag högre moms. (Böcker och tryckta tidningar gick från 0-moms till 6 procents moms.)

Därefter har kritiken mot höga skatter i den arbetsintensiva tjänstesektorn vuxit. De gör det svårare att anställa och kan locka till skattefusk. Fler jobb och mindre fusk var viktiga motiv, vid sidan av att underlätta livspusslet, till att införa rut-avdrag för hushållsnära tjänster och för att permanenta rot-avdragen för underhåll.

Några andra tjänsteområden har moms på 12 procent, som persontransporter, hotell eller camping. Däremot inte gästhamnar med 25 procent och skidliftar som har 6 procents moms.

Matmomsen har sänkts till 12 procent, vilket har gjort att färdiglagad mat i livs-medelsbutiker och hämtmat på restauranger har haft lägre moms än mat som äts på krogen. Den som hyr in en kock hemma bör kunna få rut-avdrag.

Det fanns därför skäl att sänka skatten också för dem som äter på krogen. Lägre skatt kunde också ge fler anställda och att det skulle bli mindre frestande att fuska.

Det fanns dock även invändningar. Reformen kostar 5,4 miljarder kronor och de pengarna kunde ha använts till något annat. Om krogarna avstår från att sänka priserna får de inte få fler gäster och då är det svårt att se varför fler skulle anställas.

Regeringen ville egentligen i första hand genomföra ännu ett jobbskatteavdrag. Det har fördelen att alla som arbetar får mer pengar i plånboken, som de själva kan bestämma hur de vill använda. Det fanns dock ingen majoritet i riksdagen för andra skattesänkningar än restaurangmomsen, som Miljöpartiet inte röstade emot. Regeringen fick laga efter läglighet och föreslå något som skulle gå igenom.

Det finns andra goda kandidater på lägre skatt, som det alltsedan 1990-talskrisen för låga bostadsbyggandet eller andra personliga tjänster. Därför bör en ny skattereform genomföras, där skatten allmänt blir lägre på tjänster. Den sänkta restaurangmomsen är inte idealisk, men ändå ett steg mot en allmänt lägre skatt på tjänster.

Däremot kunde matmomsen höjas. Den blev lägre för att hjälpa utsatta barnfamiljer och andra med låga inkomster. Här är det bättre med riktade bidrag än med en lägre moms, som ger lägre matpriser för både fattiga och rika, för både gåslever och blodpudding.