Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Sara sökte upp de glömda formgivarna bakom 2 000 kulturskatter

Många känner igen de färgstarka tygerna från 1960- och 70-talen. Färre vet vilka formgivarna bakom de fantasifulla mönstren är. Sara Axtelius har identifierat personerna bakom sin enorma tygsamling och presenterar nu delar av denna kulturskatt i en ny bok.

Annons

Som barn tillbringade Sara Axtelius somrarna vid familjens sommarstuga i Småland. På lördagarna var det loppmarknad och när hon fick föräldrarnas tillåtelse att köpa något drogs hon tidigt till prylar, som burkar och brickor, med färger och mönster i 1960- och 70-talsstil.

När hon några år senare var på samma loppis som tonåring spanande hon även in kläderna. Hon befann sig i en tid i livet då det handlade om att hitta sin egen identitet. Själv är hon född 1979, men de prylar och kläder som var moderna på 1980- och 90-talen tilltalade henne inte alls.

– Jag tyckte att det var supertrista färger och mönster, och fyllde påsar med städrockar och klänningar i retrostil från loppisen i stället. Sedan hade jag kläder för det kommande skolåret. Jag var ganska ensam om att bära den här typen av plagg bland mina vänner och klasskamrater, säger Sara Axtelius.

Det var först senare i livet som Sara började intressera sig för vem som låg bakom alla de där vackra dekorationerna på burkar, brickor, kläder, lampskärmar och andra prylar hon samlat på sig under årens lopp. När hon väl hade börjat reflektera över skaparna bakom sakerna som fyller hennes hem startade ett gediget detektivarbete.

Vid den tidpunkten, för omkring tio år sedan, hade Sara framför allt börjat fokusera på barntyger i sitt samlande. Hon fascinerades av motiven där det alltid hände något och det var som att få ta del av en berättelse bara genom att titta på mönstret.

För Plus-kunder och prenumeranter:

Heidi Hed samlar på vintageklänningar – har över 100 stycken

Pernilla förlänger utesäsongen med nya växthuset på Skiljebo – och hennes 10 000+ följare hänger med

Ett första naturligt steg i arbetet med att identifiera namnen bakom tygerna blev därför att kontakta Suzanne Engel, som har designat många barnmönster. På 1970-talet ritade hon bland annat "Bongo Bongo" för textilproducenten Almedahls. Det blev populärt och såldes både som rullgardin och metervara.

– Suzanne skickade hem ett paket med sina tyger till mig som jag fick låna. Det visade sig att jag hade alla här hemma, utan att veta att det var hon som hade gjort dem, säger Sara Axtelius.

Nu är Suzanne Engel en av de 29 formgivare, varav en majoritet är kvinnor, som har hedrats med ett eget kapitel i Saras bok ”Tyger vi minns från 1960- och 70-talen” där över 300 frukt-, barn- och blomtyger finns med. I framtiden vill hon göra fler böcker och då samla tyger ur andra kategorier, som exempelvis djur och grönsaker.

Trots att det var ont om dokumentation kring tygerna lyckades Sara med hjälp av formgivarna själva, eller släktingar till dem, till slut namnge personerna bakom över 2 000 av de tyger hon har hemma.

– De jag har kontaktat har varit hjälpsamma och glada att få vara med. Jämfört med exempelvis formgivare bakom möbler från samma tidsperiod hade de inte lika hög status, säger Sara Axtelius, och fortsätter:

– Kanske beror det på att tyg sågs som en förbrukningsvara och kanske finns det ett genusperspektiv här också. Varför står det inte att det är de här kvinnorna som har gjort tygerna? De har blivit bortglömda.

Ju tydligare det blev för Sara hur knapphändig information som fanns, desto större blev hennes engagemang. Hon kontaktade fotografen Christer Tille och tillsammans dokumenterade de samlingen.

– Det kändes lite som en kulturgärning, säger Sara.

Tidigare kunde Sara Axtelius klippa i tygerna för att till exempel använda dem som dukar, eller rama in – hon har stora tygtavlor på i princip samtliga väggar hemma. Men sedan hon blev medveten om formgivarna ser hon textilierna mer som konstverk.

– När ett tyg har en känd formgivare får det en själ. Förut handlade det mest om att samla så många tyger som möjligt, nu sparar jag de där jag vet vem som har ritat mönstret. Samlingen har blivit som ett tygarkiv.

Hon förvarar skatten organiserad i bokstavordning efter textilkonstnärernas namn, i stora skåp med glasdörrar.

Som en del av sitt stora intresse skapade Sara Facebookgruppen ”Vi som älskar 60- och 70-talstyger”, som i dag har över 9 000 medlemmar. Där köps, byts och säljs det för fullt. Och Saras samling har stigit markant i värde, sedan de första inköpen på somrarna i Småland.

– I dag kan de här tygerna kosta en hel del. Det var en helt annan sak när jag fyndade på loppis som barn, säger Sara Axtelius och skrattar.

Läs även: 27 detaljer vi nästan bara ser i Hemnet-annonser: "Det bara måste bo en art director här"

Sara Axtelius

Ålder: 38 år

Bor: Oskarshamn

Familj: Dottern Clara, 7 år

Gör: Förskollärare

Aktuell: Med boken ”Tyger vi minns från 1960- och 70-talen” (Ordalaget Bokförlag, 2017)

Favorittyg: "Svedala" som Louise Fougstedt Carling har formgivit. "Jag har det uppsatt som en stor tavla på vardagsrumsväggen hemma. Jag gillar enkelheten i det rena mönstret, och färgkombinationen av grönt, gult och rosa".

Läs även: Vintage hemma hos VLT:s nya bostadsredaktör: "Mitt paradis"

Läs även: Familjen hittade sitt drömhus mitt över gatan – hemmet följs av tusentals på Instagram