Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Se upp med ivern att kontrollera

Leder ökad kontroll till förbättrad produktivitet?

Annons

Ett svar på frågan kom i februari 2013, från två ansedda arbetslivsforskare T. Theorell och R. Karasek i Svenska Dagbladet, där de hävdade att man inte uppnår bättre produktivitet genom att höja kraven, om de anställda saknar inflytande över sin arbetssituation.

De konstaterade att ökad kontroll av arbetstagarna gör dem sjukare, minskar produktiviteten och höjer kostnaderna.

I februari i år publicerade Centrum för klinisk forskning (CKF) sin femhundrade artikel i den internationella vetenskapliga pressen. Det betyder i genomsnitt en artikel i veckan under 42 arbetsveckor per år.

Detta är ett imponerande resultat, även i jämförelse med de etablerade institutionerna på universitet. Hur man har lyckats med detta?

Vi tror att en del av svaret kan vara att CKF haft möjligheten att bygga upp sin egen verksamhet utan att bli utsatt för alltför strikt styrning/kontroll. I starten kom en majoritet av personalen överens om att det fanns tre viktiga grundstenar för CKF’s framtida arbete. Dessa kan sammanfattas i följande honnörsord:

- Öppenhet – på arbetsplatsen och öppenhet gentemot omgivningen.

- Respekt för med- arbetarna, för sjukvårdspersonalen, administra-tionen och politikerkåren.

- Frihet under ansvar.

Det sistnämnda honnörsordet innebar frihet att lösa en arbetsuppgift. Bland annat att vi slapp stämpelklocka, och vi fick ”fria” arbetstider, allt styrdes av uppgiften. Anställda på CKF betraktades som vuxna, ansvarsfulla individer som frivilligt tog på sig arbetsuppgifter för att driva klinisk/patientnära forskning inom Landstinget Västmanland.

Vi är givetvis väl medvetna om att fria arbetstider inte passar all verksamhet inom landstinget. Men litar man på medarbetarnas kompetens att komma fram till bästa resultat leder det till större arbetsglädje och högre produktion

Man kan alltså komma långt genom att ge frihet kopplat till ansvar, i stället för att frikoppla ansvaret genom att begränsa individens frihet.

Theorell och Karasek visade att ökad kontroll leder till ohälsa. Vi fick bekräftelse på att alla våra honnörsord var relevanta, sjukskrivningsfrekvensen var 1 procent på CKF mot över 5 procent i genomsnitt på andra arbetsplatser inom landstinget.

Vi ser i dag med oro på den ökande utbyggnaden av kontrollenheter, och att man i ett ”kunskapsföretag” använder sig av ekonomistyrning i stället för kunskapsstyrning.

Sjukvårdsproduktion mäts i hur många patienter vi ”producerar”, honnörsord är korta väntetider, men ingen frågar efter vilken kvalitet den producerade vården har. Belöningssystem kopplas till väntetider men inte till överlevnad eller besvärsfrihet för våra patienter.

Den nyligen presenterade artikelserien i DN av M. Zaremba granskade effekten av ekonomi-styrning, vilken visat sig vara både ineffektiv och sällan leda till de planerade besparingarna.

Vi anser att det är viktigt att en kunskapsorganisation, där man stoltserar med att arbeta evidensbaserat, satsar på just kunskaper och omprövar den ensidiga satsningen på ökad kontrollapparat för förbättrad produktivitet och samtidiga besparingar inom hälso- och sjuk-vården. Människors kreativitet och entusiasm måste uppmuntras, och vi vill lyfta upp CKF som det goda exemplet på att man kan nå detta utan kontrollerande.

Med tydliga mål och frihet under ansvar kan man skapa en högproduktiv och kostnadseffektiv enhet, där medarbetarna har stort inflytande på sin arbetssituation.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel