Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Själfullt med Thus:Owls

Det är lätt att tycka om Thus:Owls. Det är bara att stänga av, ta in och följa med.

Annons

I slutet av konserten får Simon Angell sin gitarr att låta som en fiskmås. Till sin hjälp har han en ballong. Det experimentella popbandet Thus:Owls skyr inga medel för att få till det perfekta arrangemanget. Varje låt har en egen känsla, en egen ljudbild. Ingenting lämnas åt slumpen.

Till en början blir jag överväldigad av bandets sceniska kraft. Ljudet är i det närmaste perfekt och Erika Angells uttrycksfulla röst skapar en tät stämning.

Musiken är mångfacetterad och egensinnig men ändå väldigt lätt att ta till sig.

Låten Sometimes stegras till en raket och när det är över vill jag inget annat än att spola tillbaka tiden.

Efterhand börjar de ägna sig mer åt att bygga ljudlandskap. Klanger, brus och oidentifierbara ljud staplas på varandra. Men likväl känns allt som kommer ut ur högtalarna beräknat in i minsta detalj.

Och det är väl den känslan som gör sig mer påmind ju längre konserten lider. Den till en början så kreativa och själfulla konserten känns plötsligt alltför välorganiserad och kontrollerad.

Men så avslutar de med en fantasisk version av Eagles coming in. Erica Angell sjunger plötsligt som om det inte fanns någon morgondag och de övriga i bandet vrålar med i den repetitiva melodin.

Staffan Andersson