Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hagerman berättar om rasforskaren Herman Lundborg

Annons

Maja Hagerman berättar.

Mystisk måndag: Nästa måndag 6/11 kl 19 kommer Maja Hagerman till Stadsbiblioteket och berättar om den besynnerlige rasforskaren Herman Lundborg i Upsala och hans motsägelsefulla liv.

Ni minns Maja Hagerman från hennes TV-serie ”Tusenårsresan”. Kanske också från hennes TV-dokumentär om Den Heliga Birgitta. Augustpriset för facklitteratur är en av hennes många utmärkelser. Maja Hagerman har läst tusentals privata brev till Herman Lundborg från hans hustru och från entusiastiska forskarkolleger ute i världen. Ur dem har hon vävt samman sin nya bok ”Käraste Herman”. Herman Lundborg tycks ha varit en gåtfull och motsägelsefull man. Han var professor och från alltifrån starten 1925 under många år chef för en egenartad skapelse i Upsala som hette Statens institut för rasbiologi.

Härifrån lanserade han diverse teorier om en särskilt framstående nordisk ras.

Han specialiserade sig på skallformer. For runt i landet och mätte skallar på folk. Både på längden och tvären. Tusentals värnpliktiga och samer mättes. Med utgångspunkt från mätningarna skrev Herman Lundberg också böcker om olika rasers personllghetsdrag. Goda och dåliga.

Vid ett tillfälle påstod han att svenska folket kanske var mer äkta germaner än några andra människor.

Sådana rasteorier slog under 30-talet an på en del studenter i Upsala som gick i ridbyxor och stövlar. På många andra också. Inte bara i Upsala.

Hitler och hans folk tyckte att Lundborgs spökteorier lät bra och gjorde honom 1936 till hedersdoktor i Heidelberg. Det blev lite för mycket av det onda och samma år lades institutet ner.

Moraskallen AYP.

Med rätt mått mätt: När ni lyssnar till Maja Hagerman på biblioteket nästa måndag kanske ni vill passa på att fråga henne vad hon anser om en annan udda skallforskare.

Han hette Bertil Lundman och tog studenten här i Västerås. Började studera i Upsala 1921. Plockade raskt ihop en fil kand-examen i botanik och meteorologi. Spädde på med en teologie kandidatexamen och rundade av med en filosofie doktorsavhandling om Dala-allmogens antropologi.

Enligt egen uppgift mätte han längden, bredden och höjden på skallarna hos 11 000 levande dalkarlar. Han ansåg själv att han i Dalarna då hade upptäckt en i Sverige tidigare okänd människoras. Min far Anders Yngve Pers kom till Upsala ungefär samtidigt med Lundman.

De hade aldrig träffats. Men en dag får min far och en av hans äldre kamrater från V-Dala se en man komma gående emot dem över St Erikstorg i Upsala.

Fars kompis viskar:

– Anders, det där är Bertil Lundman. Han mäter skallar på dalfolk. Jag pratar med honom. Du ska inte säga ett ord.

Några sekunder senare stannar professorn framför de två V-Dalingarna. Han verkar på något sätt lite nyfiken på nykomlingen.

Min fars kompis hälsar artigt:

– Gomorron Bertil. Titta på den här unge mannen och säg mig var han har sina rötter.

Professorn går ett steg tillbaka. Synar min fars huvud noga. Framifrån. Bakifrån. Från bägge sidorna. Snett oppifrån.

Till slut tar han sig om hakan:

– Den här formen på skalle finns faktiskt bara hos en smal strimma av dalfolk mellan norska gränsen och Ovansiljan. Professorn hade rätt. Min fars föräldrar var båda födda i Mora vid Siljans norra strand. Deras föräldrar likaså. Vad ansåg Lundman om sin egendomlige föregångare Herman Lundborg som Maja Hagerman ska föreläsa om?

Svar: Inte mycket. Han kallade Lundborg ”en entusiastisk men korttänkt person”.

Bertil Lundman blev docent i fysisk antropologi 1947 och höll i åratal illustrerade föreläsningar på fredagsmornarna i den stora föreläsningssalen ”Tian” i Upsala om sina egenartade rasteorier. Under 50-talet började emellertid rasbegreppet ifrågasättas mer allmänt och Lundman mötte kritik.

Turnerar med gänget.

På luffen: Göran Stenson i Västerås håller liv i sina internationella kontakter. Alltifrån åren då han marknadsförde ABB-robotar utomlands och när han på senare år har varit rådgivare åt ett gäng tidigare ABB-kolleger och deras robotföretag på Tunbytorp.

På onsdag 1/11 tar Göran ett Rotary-gäng med bland andra Sydafrika-kunniga Asta Lecklin på en expedition till Sydafrika. Ett utbytesprogram med Rotary-folk därnere som nyligen har varit här. Stenson & Co bor hemma hos Rotary-vänner i Johannesburg och Kapstaden. Skaffar sig en bild av dagens sydafrikanska politik, ekonomi, kultur.

Mer än 75 % av alla globala storbolags verksamhet i Afrika ligger i Sydafrika. En förklaring: Produktionskostnaderna är lägre i Sydafrika än i Sydostasien.

anders.pers@vlt.se

Mer läsning

Annons