Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Norska flaggor vajar mest

Annons

Vajar mest: Norska flaggor vajar mest av alla flaggor. Särskilt nu på torsdag 17 maj när hela Norge firar sin nationaldag. Den dagen 1814 skrev kung Kristian VIII under den nya norska grundlagen och Norge blev ett fritt land.

Norge hade dessförinnan genom tiderna ingått i union med grannländerna, främst med Danmark alltsedan 1500-talet. Men den nya självständigheten blev inte särskilt lång. I augusti drogs Norge in i union med Sverige. Den höll i sig till 1905 när Norge blev fritt igen. Men 1940 ockuperade Hitler Norge. Kung Haakon, kronprins Olav och den socialdemokratiska regeringen nekade att samarbeta med tyskarna och flydde istället till London.

Då ordnade nazisterna så att den norske förrädaren Vidkun Quisling blev regeringschef i Oslo. Alltsedan dess har ordet Quisling betytt förrädare. Många norrmän byggde i smyg opp ”Hemmafronten”. En motståndsrörelse av modigt folk som riskerade livet med sabotage mot viktiga anläggningar.

En nyckelanläggning var Norsk Hydros elektrolysanläggning vid Rjukan i Telemark för framställning av tungt vatten. Natten till 28/2 1943 lyckades ett gäng sabotörer spränga hål i tungvattentankarna. Det hindrade tyskarna att komma över Rjukans tunga vatten, en nödvändig ingrediens i Hitlers kärnvapenprogram.

VLT i beslag: Den tyska hemliga statspolisen Gestapo gick hårt fram i Norge. 12/3 1942 publicerade VLT, Handelstidningen i Göteborg, Eskilstuna-Kuriren, Arbetarbladet i Gävle och ett dussin andra svenska tidningar samtidigt ”Vittnesmål från Norge”. 14 norrmän beskrev hur de hade torterats av Gestapo i norska fängelser.

Vår regering hade gett justitieministern rätt att beslagta tidningar med innehåll som kunde ”väcka anstöt hos främmande makt” dvs Hitler.         Nu slog justitieminister Westman till och beordrade polisen att ta de misshagliga tidningarna med Gestapoartiklarna i beslag. Men polisen i Västerås gjorde sig ingen brådska utan kom till VLT först när praktiskt taget hela upplagan redan hade gått ut till prenumeranterna. Polisen fick bara med sig en handfull tidningar. 

”Brödrafolkens väl” stod det en gång i tiden på våra 25-öringar. Och visst har vi mycket gemensamt med Norge:                                           

August & Henrik: Vi har vår Strindberg. Norrmännen har sin Ibsen. Henrik Ibsen levde 1828-1906. August Strindberg 1849-1912. Det har sagts att Ibsen förde in modernismen i teatern.            

Då och då dyker frågan opp om Ibsen kanske var ett strå vassare än Strindberg. Ibsen skrev bl.a. den berömda teaterpjäsen ”Ett dockhem”. Den handlar om jämlikhet mellan män och kvinnor i äktenskap. Pjäsen blev omedelbart en skandalsuccé. ”Ett dockhem” är fortfarande en internationell teaterklassiker.

Våran Selma.
Norges Sigrid.

Selma & Sigrid: Sverige har Selma Lagerlöf och Norge har Sigrid Undset. Selma Lagerlöf fick Nobelpriset i litteratur 1909. Sigrid Undset fick sitt Nobelpris i litteratur 1928. Hon var en intensiv antinazist och motståndare till Hitlers invasion av Norge. För att komma undan Gestapos agenter i Norge flydde hon 1040 till Sverige och vidare till USA. Sigrid Undset gick som vuxen över till den katolska tron.        

Hennes mest kända verk är bokserien ”Kristin Lavransdatter” om livet i Skandinavien på medeltiden.

Bäst på tur. Det finns många vänliga skämt om norrmännen som man kan passa på att berätta för varann på Norges nationaldag. Ett har jag hört en dansk släkting berätta:                                  

– Ni svenskar är duktiga på att tillverka saker. Vi danskar är goda försäljare. Finnarna är styva formgivare och arkitekter. Och norrmännen är bra på att gå i fjällen.

Fridtjof & Dag: Både en norrman och en svensk har fått Nobels fredspris. Fridtjof Nansen (1861-1930) fra Norge ledde 1888 den första expedition som lyckades plöja sig fram över Grönlands inland på skidor.

Hans djärva nordpolsexpedition gjorde honom dessutom extra världsberömd. Men det var hans insatser i FN:s föregångare Nationernas Förbund för att hjälpa flyktingar från första världskriget som belönades med fredspriset 1922.            

Dag Hammarskjöld var FN:s generalsekreterare när Kongo 1960 krisade efter årtionden av belgiskt förtryck. Sverige deltog i FN:s fredsstyrka för att försöka skapa fred.                                                              

Dag Hammarskjöld omkom 1961 i en flygolycka när hans plan flög över Kongo. Jag är inte ensam om att tro att ”olyckan” var ett attentat för att få Hammarskjöld och därmed FN ur vägen. Mycket i Kongo handlade vid den här tiden om vem som skulle få herraväldet över kopparmalmen i östra Kongo.                    

Hammarskjöld fick fredspriset samma år.

           

anders.pers@vlt.se

Mer läsning

Annons