Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Om katten på kvasten

Annons

På torsdag är det bäst att vi håller oss inne Missan och jag för då kan det vara dags för katten på kvasten.

Häxorna på väg till Blåkulla för att bola med Hin Håle har nästan utan undantag en sotsvart katt som följeslagare på kvasten. Särskilt svarta katter har ansetts ha kontakt med onda krafter och det övernaturliga.

Bondkattan Missan är gudskelov skölpaddsfärgad.

I sagor och trosföreställningar har katten spelat en hemlighetsfull roll. Den har tillbetts som en gud eller torterats, som besatt av onda andar. Tidvis har den också ansetts vara lyckobringande och är i våra dagar ett av många älskat sällskapsdjur.

Katten dyrkades i det gamla Egypten och gudinnan Bast är avbildad med katthuvud med en katt vid sina fötter. Bast var kattmånen som höll solen i sitt öga om natten. Hon var hushållens gudinna och beskyddare av kvinnor, barn och huskatter. Katten var så helig att straffet för att döda en katt var döden.

Egyptierna trodde på ett liv efter detta och ville förstås ha med sig sina katter dit. Man har hittat hundratusentals kattmumier.

Som tamdjur kom katten till oss i Norden under tidig järnålder och var redan då uppskattad för sin förmåga att hålla möss och skadedjur bort från matförråden. I våra gudasagor kan man läsa att gudinnan Frejas vagn drogs av två katter. Under medeltida kristen tro kunde katten symbolisera djävulen själv och under 1600-talets häxprocesser trodde man att en häxa lätt kunde förvandla sig till en ondskefull svart katt. Det kunde räcka med att man ägde en katt för att bli utpekad som häxa eller trollkarl.

I det nu så djurvänliga England misshandlades ofta katter grymt, misstänkta för att vara häxor som tagit katthamn.

De kläddes ut till munkar och korsfästes eller flåddes levande.

Ett annat folknöje var att kasta levande katter i glödheta ugnar eller att piska dem till döds.

Katter förde inte bara elände med sig. En katt som korsade gatan från höger till vänster kunde betyda tur och i sjömännens värld ansågs katten vara en lyckobringare. Att segla utan katt ombord var ett dåligt omen. En katt ombord på båten ansågs kunna spå väder och visade i god tid om det skulle blåsa upp till storm.

Än i dag är vi många som för säkerhets skull spottar när en svart katt korsar vägen. Vissa anser att man ska spotta tre gånger över axeln för att vara säker. Man kan aldrig vara nog försiktig.

En katt lämnar ingen oberörd. Man tycker om eller avskyr dem. De bor i våra hem men i kattens värld är det vi som är inneboende. De är självständiga varelser som gärna tillbringar sin tid med att jaga utomhus om natten.

Kipling uttryckte det så här ”Jag är katten som går för mig själv. För mig är alla platser lika kära".

Missan är mig väldigt kär.

Mer läsning

Annons