Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

På tal om skrivmaskiner

Annons

Sista chansen: Om ni skyndar er kan ni just nu göra fina fynd hos Bokhandeln i Hallstahammar.

Eva-Lena och Peter Nilsson i Munktorp startade bokhandeln vid Hammartorget för jämnt 20 år sedan. Peter hade växt opp i branschen. Hans föräldrar drev bokhandel i Köping och Arboga.

Bokhandeln har alltsedan starten varit en träffpunkt för folk som sätter värde på personligt bemötande och sakkunskap. De har kommit hit från bruken, från Kolbäck, Munktorp, Köping, Skinnskatteberg, Västerås. Alla möjliga ställen.

Nu sjunger bokhandeln på sista versen.

Romaner, poesi, deckare, barnböcker, leksaker, hålade och ohålade A4-papper, kuvert i alla storlekar. Allt ska bort.

Hallstahammar blir utan bokhandel.

Hans sista bokomslag.

Lars G:s sista dikter: Själv hittade jag i bokhandeln vid Hammartorget Lars Gustafssons sista diktsamling.

Den heter ”Etyder för en gammal skrivmaskin” och blev klar månaderna innan han dog förra året.

Lars var född i Västerås 1936. Växte opp på Aroslund. Tog studenten i Västerås på latinlinjen med grekiska på schemat. Bodde på ”Gubbhyllan” ett stenkast från universitetet när han läste i Upsala.

Hans första bok var romanen ”Vägvila”. Kom ut 1957. Under åren skrev han mer än 80 böcker. Gjorde stor succé i Tyskland. Blev professor vid University of Texas.

Lars tyckte verkligen om Bergslagen. Särskilt Norberg där han tillbragte långa tider i sitt eget viste.

En av dikterna i ”Etyder för en gammal skrivmaskin” heter ”Under ett gammalt norbergshus”.

Boken är ett fång korta berättelser och funderingar i diktform. Kryddade med Lars underfundiga humor.

Lätta att ta till sig. Värda att läsa flera gånger.

Skrev 80 böcker.

Säkra gamla Halda.

På tal om skrivmaskiner: Jag har upptäckt att man aldrig kan vara 100 % säker på att allt som har med datorer att göra alltid fungerar just när man har bråttom.

Därför står min gamla skrivmaskin av märket Halda kvar på en hylla hemma. Klar för nödutryckning om och när katastrofen inträffar.

Halda är en tung bjässe i gjutgods. Hon är den klassiska textmaskinen som har bemannat redaktioner och kontor i generationer.

Jag visade nyligen våra amerikanska barnbarn hur den funkar:

Man stoppar ner ett pappersark bakom en gummivals på maskinen. Matar papperet runt valsen genom att vrida på en av rattarna i valsens ändar. Så att papperet sticker opp en bit framför valsen.

Nu är det bara att trycka på tangenterna. Som på en vanllg dator.

Skillnaden är att på skrivmaskinen har varje tangent en hävstång med en liten stämpel för en bokstav eller något annat skrivtecken i änden.

Tryck på tangenten så slår stämpeln till ett färgband som går tvärs över papperssidan.

Vips står bokstaven tryckt klart och tydligt på papperet.

Hur länge håller en Halda om den används varje dag?

Svar: Det beror på hur hårt man slår på tangenterna.

Lars Höög skrev under många år knivskarpa utrikeskrönikor i VLT. Han skrev fort och gick så hårt åt tangenterna och hävstängerna att det gick åt en maskin om året ungefär. Det fanns reseskrivmaskiner i forntiden också. Som min sandfärgade Remington på bilden. Lättare att bära med sig och smidigare. Men inte alltid riktigt lika slitstarka. Säkrast att behålla på hyllan.

Remington var en amerikansk vapentillverkare som framställde världens första riktiga skrivmaskin med hjälp av ett patent 1873. Remington fortsatte i stor stil med cowboy-gevär och skrivmaskiner.

Remington på resa.

anders.pers@vlt.se

Mer läsning

Annons