Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Planer, planer, planer – låt de begravda få vila i frid

Annons

Låt dem vara i fred: Min morfar kom från Fellingsbro. Min mormor från Småland. De levde hela sitt vuxna liv i Västerås och bodde i många år vid Biskopsgatan.

Deras första dotter träffade jag aldrig. Hon var 10 år när hon dog i difteri som tog livet av många barn i Västerås några år före första världskriget.

Nu vilar de tre under en enkel sten på Östra Kyrkogården bland generationer av västeråsare.

Här mellan det strama brädstaketet längs Östra Ringvägen och den trygga muren vid Alléstigen invid kvarteret Josef har de fått vila i frid. Hittills.

Men Västerås vore inte Västerås om vi snålade med stadsplaner. Planprogram. Översiktsplaner. Detaljplaner. Underlag. Förslag om ändringar av planer. Remisser av förslag att fundera på. Svar på remisser att väga samma. Då och då återremisser och nya svar. Tillägg och strykningar. Så småningom beslut.

Teknikstadens demokratimaskin. Det är inte så enkelt att hänga med i alla svängar. Men jag har erfarit att en ny detaljplan för kvarteren kring Östra kyrkogården har föreskrivit att ett cykelstråk ska öppnas genom Östra Kyrkogården.

En trafikbana mitt bland dem som har levat, arbetat och dött här i vår stad. Vad skulle då hindra hänsynslösa från att åka skateboard och motorcykel rakt igenom kyrkogården?

Men jag har nu också förstått att cykelstråket i slutvändan har strukits ur planen. Måtte det aldrig komma igen.

Lugn och ro tills vidare.

Jubel nr 1: Nu firar Finlands folk och vi att Finlands självständighet har varat 100 år. Under 600 år var Finland Sveriges östra rikshalva. Mina kompisar i Helsingfors brukar påminna mig om att flera – kanske de flesta – som 1638 var djärva nog att starta kolonin Nya Sverige i Amerika kom från Finland.

Blåögd viceamiral.

I ett krig mellan Sverige och Ryssland 1808–09 gav viceamiralen Carl Olof Cronstedt (inte från Fullerö) emellertid opp fästningen Sveaborg på en holme utanför Helsingfors och vi förlorade Finland till tsaren.

Men ett drygt sekel senare blev Finland alltså efter den ryska revolutionen ett fritt land 1917. Vi gratulerar!

Valde dikter väl.

Jubel nr 2: Det råkar också vara jämnt ett sekel sedan Ivar Wallensteen föddes och jämnt 60 år sen han kom till Västerås och blev en omtyckt lärare vid Rudbeckianska gymnasiet. Också författare. Kunnig och lättsam i anslaget.

För några år sedan gav ICA Bokförlag i Västerås ut ”Kärleksdikter från vår tid samlade av Ivar Wallensteen”. En stimulerande och behändig bok. Illustrerad av Upsala Nya Tidnings och Svenska Dagbladets tecknare Gunnar Brusewitz.

Världens Mumin-mamma.

Jubel nr 3: I Ivar Wallensteens bok fick jag se en dikt av Tove Jansson. Finlandssvenskan som skrev böckerna om Mumintrollen plus många romaner och noveller. Hennes böcker översattes till 45 språk.

För jämnt 50 år sedan belönades hon med pris i Finlands Radios vistävling 1967 med sin ”Höstvisa”. Här är diktens finaste rader: Du kommer kanske nån gång förrn skymningen blir blå, innan ängarna är torra och tomma. Kanske hittar vi varann, kanske hittar vi då på något sätt att få allting att blomma

Anders H Pers, kallskuret krönikör

Mer läsning

Annons