Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Så lär du barnen konflikthantering

Sliter du ditt hår över maktkamperna med barnen? Ja, då kan det vara läge att hitta nya sätt att lösa konflikterna på. Här tipsar experten om hur ni tillsammans hittar fram till bra kompromisser och lär er vara respektfullt osams.

Annons

Vad är mer energikrävande än att morgon efter morgon få ett utbrott på fyraåringen som vägrar att klä på sig? Eller att ständigt hamna i gräl om maten vid middagsbordet? I en omröstning på Familjeliv svarade nära 47 procent att de bråkar med sina barn varje dag. En mamma berättar att hon och dottern nästan jämt är osams över läxor, mat och kläder. Hon skriver att det är tärande och att hon önskar att de kunde ha det bra tillsammans.

Men det tar tid och kraft att bryta de dagliga maktkamperna. Det finns nämligen ingen ”quick fix” när det gäller bråken med barnen. Det menar Petra Krantz Lindgren, bloggare och beteendevetare, som håller föräldrakurser i konflikthantering och som nu är aktuell med boken ”Med känsla för barns självkänsla”. Till stor del handlar den om just kommunikation och hur man löser konflikter.

– Det första steget är att förstå barnets och sitt eget beteende. Därefter kan man förebygga konflikterna. De flesta konflikter man har med sitt barn är återkommande. Bråkade ni om frukosten i morse? Ja, då får du säkert en ny chans att göra på ett annat sätt i morgon, säger Petra Krantz Lindgren.

Nyckeln är att sätta fingret på vad var och en har för behov och att därefter försöka hitta en lösning som blir bra för både föräldern och barnet, anser hon. Det är först när vi förstår varandra som maktkampsbråken kan upphöra. Bakom trotset finns kanske en önskan om uppmärksamhet eller inflytande. Och bakom vår egen ilska ligger det kanske en längtan efter mer lugn och ro i tillvaron.

– Det finns jättemånga lösningar på ett problem. Exempelvis har jag ett behov av att varva ner på kvällen genom att läsa tidningen. Mina barn däremot vill leka högljudda rollekar. Hur kan vi då göra så att det blir bra för alla? Jag kan ju läsa tidningen i sovrummet, eller gå en promenad – det är också avkoppling. Barnen kanske kan gå in till grannen eller till ett annat rum och leka? Poängen är att ta ett steg tillbaka, se de olika behoven och hitta nya strategier för att uppfylla dem.

Det gäller alltså att inte låsa sig vid ett sätt att göra saker på. Fokuserar man istället det som är viktigt för var och en, blir det lättare att hitta nya vägar. Men man måste inse att det behov man har kanske inte kan förverkligas på exakt det sätt eller vid exakt den tidpunkt som man egentligen skulle föredra, menar Petra Krantz Lindgren.

– Berätta om vad som är viktigt för dig, som att komma i tid till jobbet. Prata också om det som är viktigt för barnet. Det är förlösande att resonera sig fram till en lösning tillsammans.

Då tar man bägges behov på allvar.

När du håller på att koka över av morgonstressen och barnen envist insisterar på att bygga klart legohuset – ja, då är det inte läge att sätta sig ner vid köksbordet och prata om era olika behov. Det ska ni göra en dag när ni står på god fot med varandra. Smid medan järnet är kallt, som Petra Krantz Lindgren kallar det. I stundens hetta är det viktiga att man behåller lugnet och undviker att hota, muta och skuldbelägga.

– Säg så lite som möjligt med ord och kroppsspråk, de allra flesta konflikter löser man inte i stunden. Försök istället att komma ur bråket med hedern i behåll. Om barnet lägger sig ner och skriker efter godis i mataffären, bekräfta det du ser: ”Jag ser hur besviken du är för att vi inte köper godis”. Till nästa handling kan du fundera på hur du måste agera för att det inte ska hända igen.

Samtalen och arbetet med att förebygga konflikterna måste förstås anpassas till barnets ålder. Med en tvååring är det mer en mental process för dig som förälder – vilket behov ger utbrotten uttryck för? Däremot kan man redan tidigt sätta ord på det man tror är viktigt för barnet, anser hon.

– Ju tidigare du börjar, desto snabbare lär sig barnet att själv berätta om sina behov. Men konfliktlösning handlar inte om att ge barnet precis vad det vill ha, utan om att vara en vuxen ledare och se till att det blir bra för alla. Det kan vara att servera en fullkornsmacka och ett glas mjölk, istället för en kanelbulle och en läsk. Förklara att du är mån om att ge ditt barn nyttiga mellanmål.

På Familjeliv skriver en av medlemmarna att hon tycker att det är sunt att bråka och att hon är glad att sonen vågar vara arg på henne. Petra Krantz Lindgren håller med om att målet inte är att eliminera konflikterna.

– Målet är att barnen ska lära sig att hantera de konflikter och utmaningar som ingår i livet. Det handlar om att vara respektfullt osams och att hitta lösningar som tar hänsyn till alla inblandade.

3 vanliga konflikter

Barnet petar i maten

Behov: Exempelvis integritet.

Lösning: Försök att skapa en trevligare matsituation utan att fokusera på hur mycket barnet äter.

Barnet vill inte gå och lägga sig

Behov: Exempelvis trygghet.

Lösning: Om barnet är mörkrädd – fokusera på att skapa trygghet. Det kan räcka med att ha en lampa tänd eller att ha på musik på låg volym.

Barnet vill inte klä sig

Behov: Exempelvis uppmärksamhet eller självbestämmande.

Lösning: Om det handlar om uppmärksamhet – ät en gemensam frukost med ditt barn eller läs en saga i sängen. Handlar det om självbestämmande – tänk efter om du bestämmer över sådant som barnet är stor nog att bestämma över själv.

Mer läsning

Annons