Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Till minne – Ivan Hallberg

Annons

Ivan Hallberg har avlidit 88 år gammal. Ivans närmaste är hustrun Maj, sonen Per med hustrun Annelie och barnbarnen Victor och Rikard bosatta i Södertälje.

Ivan växte upp på Västkusten i Munkedal, där föräldrarna var jordbrukare. Efter avslutad folkskola i Munkedal kom Ivan till Västerås för att börja på Aseas Industriskola. Redan som 19-åring träffade Ivan sin älskade hustru Maj.

Efter militärtjänsten på F 1 i Västerås utbildade sig Ivan till Elektromästare med kvällstudier i flera år. Därefter fick Ivan anställning på Centrala Flygverkstäderna, CVV och var anställd där tills CVV lades ner i slutet på 60-talet och verksamheten flyttade till Arboga och Linköping.

Ivan följde med till Arboga men tröttnade snabbt på pendlingen och började på Västerås Kommun. Ivan var anställd på det så kallade Organisationskontoret och var kvar där till sin pension 1994. En stor anledning till att Ivan slutade så snabbt i Arboga var hans stora engagemang i IFK Västerås som tränare i friidrotten. Klubben ville gärna ha kvar Ivan som tränare och Ivan lade ner mycket arbete och tid som tränare för både ungdomar och seniorer, vilket inte gick att förena med ett heltidsarbete i Arboga.

Som ung var Ivan en mycket duktig sprinter, så Ivan visste vad som krävdes för att nå framgångar. Ivan anlitades också som fystränare i fotbollen i IFK, när klubben hade några framgångrika år i slutet på 60-talet och spelade i den näst högsta serien 1969.

Ivans stora idrottsintresse innebar också, att han sällan eller aldrig missade VSK:s hemmamatcher i bandy, så det var alltid ett stort nöje att träffa en alltid positiv och glad Ivan på Rocklunda.

Vi lärde känna Ivan och Maj när vi blev grannar på Infanterigatan på Viksäng i mitten av 1960-talet. Vi hade en fantastisk samvaro i radhusen med många härliga sammankomster och fester. Vi umgicks väldigt nära, och en unik vänskap växte fram som har bestått hela tiden.

Ivan var alltid glad och hade en positiv inställning till allt och alla. Våra barn älskade farbror Ivan, när han ordnade med lekar och tävlingar på tomten utanför våra radhus.

Vi hade också förmånen att få anlita Ivan som barnvakt då och då, men då kunde det hända att Ivan efter en hård träning somnade före våra barn, men det gick bra ändå.

Vad är egentligen ett framgångsrikt liv? Det är nog konsten att göra andra glada och lyckliga. Den förmågan hade Ivan i allra högsta grad. Vi som mötte Ivan blev alltid glada och positiva.

Minnet av Ivan kommer vi alltid att bära med oss. Det minnet är varmt, positivt och väldigt glädjerikt. Vi kommer att sakna en mycket god vän så länge vi lever.

Vi känner mycket starkt för Maj, Per, Annelie, Victor och Rikard i deras stora sorg efter en älskad make, pappa, svärfar och farfar.

Karl-Erik och Marianne Eckemark

Mer läsning

Annons