Annons
Vidare till vlt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Socialdemokrater: Upp ur tv-soffan, svenska folk!

Demokrati betyder folkstyre, som innebär att individen har möjlighet till inflytande och påverkan vid olika beslutsprocesser hos beslutsfattarna. Likaså ska valet av förtroendevalda representanter ske på ett demokratiskt sätt, baserat på omfattande spridning bland olika personer i samhället.

Enligt demokratiska riktlinjer ska koncentrationer av den politiska makten till några få personer, släkt och den närmaste bekantskapskretsen undvikas, ja rentav förhindras.

Demokrati i Sverige byggdes upp av folk-rörelserna och syftade till att skapa trygg tillvaro för alla som bor i landet.

Det har varit tradition sedan folkrörelserna växte fram, att staten låtit organisations-sektorn vara oreglerad. En organisation kan bildas för i stort sett vilket syfte som helst. Den kan upplösas endast av medlemmarna eller om den gjort konkurs eller liknande. Däremot måste en ideell förening följa gällande lagar om skatter, anställningar, avtal och liknande.

Under efterkrigstiden har organisationslivet blivit allt mer reglerat i Sverige. Det beror på att allt fler organisationer skaffat sig kanslier, byggt upp affärsverksamhet, börjat samarbeta med kommersiella byråer för att rekrytera medlemmar och leta sponsorpengar med mera. Det gör att folkrörelserna måste skötas som ett företag, med snäv blick på budget och bokföring.

Ideella organisationer brukar vara folkets egna skapelser. De blir därmed ett hot mot den etablerade makten. Under århundradena har organisationer vuxit upp underifrån och efterhand ändrat maktförhållandena i samhället, bland annat genom att kräva religionsfrihet, rimliga anställningsvillkor och demokratisk representation.

Ur maktens synvinkel har detta ansetts oansvarigt, eftersom opinionsbildningen skett helt okontrollerat och ofta i strid mot etablerade ”sanningar”.

Nu är frågan. Har vi den organisationsfrihet och demokrati i dagens Sverige som det från begynnelsen var tänkt? Om vi utgår från dagens riksdags-, kommuns- och landstingspolitiska förtroendevalda ser vi hur flera av dem alltmer klamrar sig fast vid politiken i många långa år, där den misstänkta orsaken är den inkomstkälla detta arbete ger dem. Om våra förtroendevalda själva tar sig rätten att besluta om sina förmåner, som avviker mycket från övriga befolkningens förmåner – löner, anställningsvillkor, ledighet/semestervillkor, val av sjukvård, sjukförsäkringsvillkor, arvoden, antal uppdrag och så vidare – kan det knappast betraktas som demokrati enligt folkets önskemål.

Likaså om våra förtroendevalda inte håller kontakt med väljarna och inte följer upp utvecklingen av livsvillkoren bland landets befolkning. Det kan heller inte vara demokrati om valet av våra förtroendevalda begränsas till familjemedlemmar, vänner och bekantskapskrets.

Svenska ideella organisationer har ett betydande eget ansvar för utvecklingen. De har själva skapat ett inre hot mot svensk organi-sationsfrihet, särskilt om man jämför utvecklingen över längre tid av medlemmarnas möjligheter att skapa och driva sina egna organisationer. Därför borde en svensk lag om ideella organisationer införas. En sådan finns i Finland. Den svenska lagen bör i så fall byggas på svensk folkrörelsetradition och skrivas av svenska organisationer, inte av en statlig utredning.

Svenska folket måste resa sig ur tv-soffan och börja engagera sig mer aktivt i samhällets många politiska frågor. Att klaga utan att göra något aktivt själv hjälper föga. Missar man ändå engagemangets syfte, kan man trösta sig med att man ändå försökt göra sitt bästa för demokratins och folkrörelsernas fortlevnad.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel