Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Öhlin: "Holmberg var fantastisk"

Har ni hämtat er än? Det var ett osannolikt drama i ABB Arena i lördags.

Annons

Ett lag som hade bestämt sig, som bara skulle till final. Ett lag som bara skulle undvika att åka ut redan i semifinal.

Det var bra idrott där de allra bästa kramade ut det sista och bästa de hade just där och då. Tobias Holmberg var fantastisk, Stefan Erixon sköt och sköt igen Hammarby tillbaka och Ted Bergström skickade VSK till slut till Friends – och jag tycker att det blev rättvist till slut. Jag är glad att jag fick vara med om underhållningen, spänningen.

För jag har tvivlat på VSK under säsongen. Det tar tid att bygga ett nytt lag men när man är inne i februari och det är slutspel finns inget att vänta på längre. VSK har sökt, famlat. Hittat rätt ibland för att sedan hamna snett igen. Har sett kvaliteten mellan varven men precis när det känts som VSK fått ihop det har laget dippat. Så har det hållit på fram till slutspelet.

Ni kan er Vänersborg vid det här laget. Fiaskot var nära. Då, när allt tycktes över, fanns kraften, kvaliteten och glädjen som vi trott på efter vinsten i silly season på försäsongen men som inte vi sett fullt ut. Då fanns inga motståndare, krav eller förväntningar att vara rädd för längre. Inga hängslen, inga handbromsar.

Jag har fortfarande svårt att förstå hur det här har gått till och jag tror att varken spelare eller ledare har något givet svar. Men det jag sett mot Vänersborg (tre av fem matcher) och mot Hammarby har varit ett självklart lag som gör det de är bra på tillsammans och när VSK gör det räcker inte ens svenska mästaren Hammarby till. Det såg vi i går. Grönvitt kunde inte förlora.

Klubben och ledarna har varit konsekventa i sitt tänk trots att de fått kritik när laget snubblade in på fjärde plats i elitserien. Just lugnet, konsekvensen, laget tillsammans och att VSK hittade rätt när de flyttade upp Johan Esplund högre i banan har tagit Grönvitt till Solna. Jag såg det inte hända redan i år.

VSK–Saik i final. Lagen möttes senast i en final 2002 och det var Saik som tog över efter Grönvitts storhetsperiod på 1990-talet och blev kvar där. Nu är VSK tillbaka igen och jag har inget emot varken Villa eller Hammarby men visst är det stort att bandyns giganter möts i en final igen.

Mer läsning

Annons