Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Analys: En seger för handbollen i stan

Ursäkta språket, men vilken jäkla match! IVH vann derbyt över Irsta med 20-19. Men båda lagen var vinnare. Jag är övertygad om att jag talar för hela storpubliken i Bombardier Arena när jag säger: tack för showen!

Annons

Det här var en seger för den slumrande herrhandbollen i Västerås.

Det var derbyt som hade allt. Två röda kort. Tufft spel. Stjärnor som glänste. Talanger som visade att de vill bli lika bra. Listan kan göras längre.

Jag brukar inte gå på handboll. Men om IVH och Irsta HF skulle spela alla matcher med samma passion som i eftermiddag skulle jag köpa säsongskort. Till båda lagens matcher.

Det började redan i första anfallet. IVH:s vasse högernia Daniel Zachrisson köttade sig igenom Irstaförsvaret och mosade in 1-0.

Sekvensen efter tryckte IVH:s starke försvarsspelare Jakob Anderberg ner en Irstaspelare lagom småfult. Och så fortsatte det hela matchen – smällar i varje närkamp. Precis så fult som man vill ha det från läktarplats.

Stod och surrade med Irstajunioren Anton Andreasson efter matchen.

- Det var mycket tuffare i dag än det brukar vara, sa han.

IVH och Irsta är två väldigt olika lag. Irstaspelarna är små och tekniska (Daniel Grönvalls och Love Asplund undantagen) – och lever mycket på speluppläggaren Axel Moréns genialitet i offensiven.

IVH å sin sida är ett storväxt lag som kan bomba in bollar från nio meter och bryta mönstret med ”Stor-Zackes” genombrott från högerkanten. Han gjorde fem mål och höll IVH kvar i matchen i första halvlek.

Första halvlek var oerhört jämn och slutade 12-10 till IVH.

I andra tog Irsta över. Och vände snabbt till 12-14. Bara ett par minuter senare ryckte de gröna åt sig en tremålsledning vid 13-16.

Då såg jättelöftet och Irstamålvakten Toni Josipovic ut att vända matchen med flera viktiga räddningar.

Men slaget om Västerås var en match med många hjältar. Men det blev inte Irstas talanger – utan IVH:s storväxta pjäser som höll sig kalla i slutet.

Jag tycker matchen avgjordes i en sekvens. Efter 20.22 spelat av andra halvlek ledde Irsta med tre mål, 15-18. Då rev Jonatan Pernheim ner Martin Boquist och blev utvisad.

Då brast det för Irstas kanske viktigaste spelare – Axel Morén. 18-åringen sparkade till en stol på avbytarbänken – och fick rött kort.

Det gav IVH spel med två man mer – och de slapp Moréns passningar sista tio minuterna.

Jag har inte nämnt Martin Boquist hittills. Jag tror det var så han ville ha det från början när han bänkade sig själv inledningsvis – han ville rikta rampljuset bort från sig själv.

Det går såklart inte. Boquist var bra fram till han blev nedriven – men inte mer. Nu är jag ingen optiker – men i den sekvensen såg det ut som att något hände med ex-landslagsstjärnan. Han lackade ur helt enkelt – och släppte loss hela sitt register.

IVH-keepern Killian Grubits gjorde fyra livsviktiga räddningar. IVH kvitterade till 19-19.

Då sprang 102 kilo tunge Boquist ifrån sin markering, tryckte bort tre (!) Irstaspelare och bombade in 20-19. Matchavgörande målet. Boquist sjunde för kvällen. Men det första då han jublade ordentligt som att han verkligen ville visa att ”nu jävlar ger jag allt”.

- Utan Boquist hade vi vunnit, konstaterade Irstalägret efteråt.

Det har de helt rätt i. Men idrott handlar inte om spelarna som inte är med utan de som finns på plan. Det gjorde Boquist.

Handbollen i stan har slumrat senaste åren. Nu är jag övertygad om att det är på väg att ändras.

Irsta HF har massvis med talang i sitt lag och kan mycket väl vinna serien och avancera till allsvenskan. Och IVH har gjort en cool satsning genom att plocka in Boquist som ökar intresset för klubben direkt.

Den här matchen hade allt.

Jag längtar redan till returen.

Mer läsning

Annons