Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sverigedemokraternas ”socialkonservatism” handlar mest om samma produkt i ny förpackning.

Sverigedemokraterna vill genom att kalla sig socialkonservativa presentera ett bredare budskap, men medlemmarna hålls i desto stramare tyglar.

Annons
Styr och ställer. Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson omvaldes som partiordförande på Sverigedemokraternas landsdagar i Göteborg. Han leder ett toppstyrt parti.

Partiledningen fick som den ville på Sverigedemokraternas landsdagar (partikongress). Partiet betecknar sig numera som socialkonservativt, vilket fick en minoritet av ombuden att opponera sig. De fruktade att nationalismen skulle tonas ned, något partiledningen förnekade.

Partiledaren Jimmie Åkesson har stora planer. Han tror att Sverigedemokraterna kan bli ett 30-procentsparti. Men det första steget är att etablera Sverigedemokraterna som Sveriges tredje eller fjärde största parti. Då skulle det enligt Åkesson bli omöjligt för något politiskt block att få egen majoritet. Sverigedemokraterna skulle hela tiden ha en vågmästarställning.

Analysen stämmer. Det skulle bli svårare att ignorera Sverigedemokraterna om de etablerade sig som ett 10-procentsparti. Men resultatet kan bli blocköverskridande regeringsmajoriteter och då skulle Sverigedemokraterna få mindre inflytande än i dag, då de någon gång kan avgöra i riksdagen. Hittills har partiet inte heller gått framåt i opinionsmätningarna. Sverigedemokraterna klarar visserligen för det mesta riksdagsspärren, men har inte gått fram jämfört med valresultatet.

Denna brist på framgång ligger bakom försöken att bredda partiet. Beteckningen socialkonservativ låter mer sympatisk och lockande än nationalistisk. Men det viktiga är inte beteckningar utan politikens innehåll. Sverigedemokraterna har inte blivit mer måttfulla i synen på invandring och partiledningen menar att nationalismen är lika stark som förut i partiet.

Så det handlar mest om samma produkt i ny förpackning. I stället riskerar beteckningen socialkonservativ att genom kopplingen till Sverigedemokraterna bli oanvändbar för andra partier. Det är synd, skepsis inför snabba förändringar och en vilja att hålla samman samhället behöver inte kopplas till nationalism och rädsla för det främmande.

Sverigedemokraterna kommer inte att få inflytande över invandrar- och minoritetspolitiken. Det är logiskt att de andra partierna kommer överens i de frågorna. Det är Sverigedemokraternas politik och väljare som starkt avviker.

På andra områden kan däremot Sverigedemokraterna påverka mer. SOM-institutets undersökningar visar att Sverigedemokraternas väljare befinner sig i mitten i frågor som synen på offentlig sektor, skattesänkningar, friskolor eller att låta privata företag svara för äldreomsorgen.

Jimmie Åkesson har nog noterat detta och talar gärna om att värna ”folkhemmet”. Kongressens beslut om kommunalt veto för nya friskolor eller att stoppa vinstuttag ur skolor är ur det perspektivet inte förvånande.

Regeringen kan få problem att driva igenom sin politik om privata alternativ, liksom den tidigare har förlorat i några frågor om arbetsmarknad. Men även oppositionen kan få besvärliga avvägningar. Vill de verkligen minska utrymmet att välja skola, äldreomsorg med mera genom stöd av Sverige-demokraternas röster?

Sverigedemokraternas tal om ”mjuka” frågor kombineras med en allt annat än mjuk attityd från ledningen internt i partiet. VLT:s artiklar i ämnet har visat hur partiledningen med hårda nypor styr och ställer. Den vill inte satsa på starka lokalorganisationer. Sverigedemokraterna är det mest toppstyrda riksdagspartiet.

Annons