Annons
Vidare till vlt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Tedin: A-traktorn – ett frihetsprojekt på fyra hjul

KRÖNIKA. De syns. De hörs. De är i vägen.

Ungdomarna och deras A-traktorer, eller Epatraktorer om man så vill, tar plats och väcker känslor.

Insändare till tidningen klagar på att de kör för långsamt och stoppar trafiken. Andra irriteras på att de ombyggda bilarna med sina strypta motorer verkar gå lite fortare än det lagliga 30 i timmen. Även om A-traktorn inte får ha baksäte och bara en passagerare finns det gott om plats till en kraftig ljudanläggning. Vilket givetvis utnyttjas ibland.

För det hör ungdomen till att synas och höras.

En del av oss i de lite äldre årgångarna fullföljer den sociala klichén genom att klaga och ropa på begränsningar och förbud. Beteendet är av gammalt märke. Från det gamla Sumer finns bevarade lertavlor där äldre medborgare klagar på ungdomens vandel – även om skribenten fick vänta ytterligare runt 4 500 år för att klaga på Epatraktorn.

Som konstaterats i ett reportage här i VLT råder det något av A-traktorfeber i Sverige.

Antalet registrerade åk har ökat med 27 procent och Västmanland utgör inget undantag. Det syns också på gatorna i Västerås.

"Det märks verkligen att det blir fler och fler som skaffar A-traktor i Västerås. När jag är ute och kör så ser man nya fordon i princip varenda dag", konstaterar till exempel västeråsaren Moa Wiman i reportaget.

Idén till Epatraktorn kommer ursprungligen från USA. Fattiga lantbrukare under depressionen på 1930-talet yxade samman enkla och billiga dragfordon, så kallade doodle-bugs, av utrangerade T-fordar och andra märken. När konceptet så småningom kom till Sverige blev det i vanlig ordning reglerat och försett med noggranna specifikationer på längd, fjädring, topphastighet, och så vidare. Länge dominerade Volvo Duett som utgångspunkt för ett bygge. Den var till skillnad mot den till utseendet snarlika Volvo PV byggd på ram och därför lätt att kapa. Jag kan än idag inte betrakta en Epa-duett utan att sörja åsynen av att en av Volvos mest ikoniska modeller fått sluta sina dagar i stympat skick.

En Volvo 740 väcker liksom inte samma känslor. Den är ju trots allt så ful från början att den bara kan bli snyggare som A-traktor.

Eftersom traktorkörkort – till skillnad mot bildito – är mer eller mindre en formalitet och dessutom tillgängligt redan vid 16 års ålder blev Epatraktorn förstås en grej för motorkunniga ungdomar. Företrädelsevis på landsbygden och nästan alltid manliga.

Idag är reglerna ändrade och det modernare A-traktorkonceptet tillåter såväl fullbilslängd som automatlåda. Bli därför inte förvånad om du hamnar bakom en Mercedes eller amerikansk pick-up i traktorversion. Men fortfarande inget baksäte och bara plats för två. Glädjande nog så är det idag också ett fordon för såväl unga tjejer som killar.

Särskilt på landsbygden blir det här fordonet ett viktigt frihetsprojekt för unga individer.

Den ger rörlighet vidgar horisonten. Att den tilltalar 15-16åringar beror säkert också på att den blir ett krypin undan vuxenvärlden där man kan vara sig själv samtidigt som man både kan höras och synas i sin omgivning. En win-win för vilken tonåring som helst.

Den motorburna ungdomen i Västmanland och i övriga landet är bara att gratulera. A-traktorn må vara skumpig och långsam att köra. Men den ger frihet.

Anmäl text- och faktafel