Annons
Vidare till vlt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Temperaturen släpar efter

 
Väderskolan
Visa alla artiklar

Om man ritar upp medeltemperaturen under året upptäcker man att det normalt inte är varmast när solen står som högst, vid sommarsolståndet.

Varmast är det runt månadsskiftet juli-augusti. Det är som när man värmer vatten i en kastrull och slår av plattan alldeles innan vattnet kokar. Plattan tillför fortfarande värmeenergi och vattnet kokar upp på eftervärmen. När luften har en grundvärme behövs inte så mycket tillförsel av solvärme för att nå behagliga temperaturer. På motsvarande sätt har vi årets temperaturminimum placerat en dryg månad efter vintersolståndet, kring månadsskiftet januari-februari.

Den lilla energi som solen bidrar med då är mindre än värmeförlusten ut mot rymden. Om vi nu, ett par veckor efter vårdagjämningen, jämför med samma solhöjd på hösten finner vi att den tidpunkten infaller i början av september. Det är då ett par veckor före höstdagjämning och vi kan ha nästan sommartemperaturer. Nu går vi och huttrar i något som definitivt inte känns som sommar och måndagen bjöd på snöfall i Östergötland och Sörmland. Luftens uppvärmning har inte nått så långt ännu att luften klarar kraftig solstrålning, det bildas lätt moln som kan komma överaskande. Det här är en månad med ett eget väderbegrepp, aprilväder.