Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Till minne – Gunnar Törnerud

Annons

Februarihimmeln lyses upp av Venus bleka sken när vi nås av beskedet att vår vän och kamrat Gunnar Törnerud lämnat detta jordelivet.

Efter ingenjörsexamen med högsta betyg blev Gunnar antagen till ASEA:s elevingenjörsutbildning och han ägnade sedan hela sitt yrkesverksamma liv åt ASEA, ABB, Adtranz och Bombardier Transportation. Lok och tåg blev hans inriktning.

När jag kom tillbaka från Filippinerna 1972 fick jag jobbet som försäljningschef för trafikmedelssektorn. Chef över hela verksamheten var Sigfrid Franzen. Tore Nordin var överingenjör och ansvarig för både teknik och försäljning. För att skapa en egen försäljningsavdelning fick jag rekrytera fem ingenjörer ifrån Tore. Det blev Per Wiig, Lars-Göran Eriksson, Torsten Florinus, Olle Ewers och Gunnar. Detta blev kärnan i den internationella försäljningen som förde fram företaget till en världsledande position inom den elektrifierade järnvägsområdet.

Gunnar hade framgångsrikt försäkrat oss om beställningen på utrustningen till de prestigefyllda brittiska höghastighetstågen APT. Gunnar hade blick för den internationella marknaden och identifierade Australien som en för oss öppen marknad. Gunnar och jag kom att mycket framgångsrikt attackera den marknaden. Vi reste flera gånger dit. Det var naturligtvis Gunnar som behärskade tekniken. Jag hade ingen erfarenhet inom järnvägsområdet. Det visade sig också att Gunnar snabbt lyckades vinna de australiska kundernas förtroende. Det var Gunnars förtjänst att vi tog hem de banbrytande orderna för till Queensland Railways förortståg och den stora lokordern för godstransporter i Queensland.

Dessa nyckelorder öppnade upp hela marknaden för oss och vi kunde etablerade ett tillverkande dotterbolag i Australien. Gunnar avancerade inom vårt företag och blev chef för eftermarknaden och den allmänna försäljningen senare fortsatte karriären och Gunnar fick fullt ansvar som linjechef. Det är ingen tvekan om att denne allsidige, kompetente ingenjör blev en av dem som skapade stora framgångar för svensk järnvägsindustri.

På sin fritid ägnade han sig åt att förbättra livskvaliteten för så många utsatta människor som möjligt genom sitt arbete i Lions International.

Bland de finaste minnena jag har av Gunnar var vår gemensamma resa i ett litet privatflyg vi hyrt för att sälja lokomotiv till gruvföretaget Aria C i det mycket karga området Pillbara i västra Australien. En trevligare och lättsammare reskamrat har jag aldrig haft.

Vårt deltagande går till Inga Britt och deras tre gemensamma barn med familjer.

Åke Nilsson