Annons
Vidare till vlt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Till minne – Maj-Britt Lundin (Haglund)

Vår fina mamma, Maj-Britt Lundin (Haglund) har lämnat oss i stor sorg och saknad. Det gick på tok för fort för oss, tycker vi, och vi hann aldrig ta ett riktigt farväl i dessa coronatider.

Mamma sysslade hela sitt liv med textilier, både i sitt yrkesliv och på sin fritid. På 1960-talet jobbade hon som sömmerska i Borlänge och Göteborg. Från slutet av 70-talet och ett tiotal åt framåt var hon väverska åt Länshemslöjden i Västmanland och vävde delar till Västerfärnebodräkten, dukar, löpare och mycket annat.

När hon och pappa Lars flyttade till Oxberg några år före millennieskiftet började hon väva åt Mora hemslöjd i en vävstuga som ställts i ordning på gården i Oxberg. Här vävde hon under 20 år magder, kjolar, schalar, halskläden, slipsar etc till Moradräkten. Hennes vävar användes också för att färdigställa dukar, väggbonader, fällar och kuddar (bland annat till segrarna i Vasaloppet och Tjejvasan). Mammas alster sattes även upp som utsmyckningar i offentliga lokaler i Mora.

Ingenting inom det textila området var egentligen främmande för henne. Hon stickade, virkade, knypplade, växtfärgade och jobbade med batik, makramé med mera. Hon var heller inte främmade för att slöjda i både trä och metall.

Jag, Fredrik, minns att jag var så stolt över en mörk stickad kofta hon gjort till sig själv med stora rosa rosor på axlarna som jag en dag lånade i smyg och hade på mig i skolan när jag gick på högstadiet…

Mamma sydde ett otal fantastiska lapptäcken. En del av dem ställdes ut på lapptäcksutställningar i Ovansiljan. Många har också spridits till olika delar av landet.

Hon var också fenomenal på broderier. Hon var en så kallad ”visuell berättare” i gruppen ”Grannlåtsbroderier” på Facebook, där hon var en stor inspiratör för gruppens 4 700 medlemmar.

Vi kan inte önskat oss en bättre mamma som allt som oftast fanns till hands och servade oss med god nyttig mat och hembakat bröd under uppväxten när vi gick i skolan samtidigt som vi tränade som galningar i Västerås simsällskap.

Det gör så ont i hjärtat att vi inte får träffas mer. Att vi inte får kramas. Du är saknad av många och ditt lugn, ditt tålamod och ditt goda hjärta kommer vi minnas för alltid.

Vi som stod henne nära tror att hon redan har börjat brodera på ett nytt fantastiskt täcke eller en kudde där uppe… med en söt katt liggandes på sina ben som vilar på fotpallen.

Tack för allt kära mamma. Vila i frid!

Fredrik och Johan Haglund