Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Till minne – Roland Sundgren

Annons

Plötsligt hejdar sig tiden ett slag och allt blir aldrig sig likt. Vår vän och inspiratör Roland Sundgren är död. Nu blir det lite kallare och själsligt mindre stimulerande. För oss var han socialdemokratin personifierad när den är som bäst. Roland var uppvuxen i folkrörelsen och hade ett nästan medfött patos för rättvisa, solidaritet, jämlikhet och demokrati. Dessutom drevs han av en outtömlig kunskapstörst och en positiv framtidstro. Han levde både i nutiden och framtiden.

I den tidiga ungdomen kom han in i SSU. Anledningen var en affisch ifrån ungdomsförbundet där det stod: Det skall inte vara Din pappas plånbok som avgör vilken utbildning som är öppen för Dig.

Själv fick han genom korrespondenskurser på fritiden läsa in en realexamen och på samma sätt studera vidare. Han lärde sig också stenografi och att snabbt skriva maskin. Färdigheter som han senare fick nytta av i politiken. Roland var mycket produktiv. En flod av motioner, skrivelser, yttranden, verksamhetsplaner, debattartiklar, remisser, tidningsartiklar och utkast till handlingsprogram flöt fram in i det sista.

De unga socialdemokraterna upptäckte snabbt Rolands goda ledaregenskaper och han fick alltid ta över ordförandeklubban i de föreningar han engagerade sig i. Efter en framgångsrik karriär i Folksam anställdes han som ombudsman för socialdemokraterna i Västmanland och han blev invald i Riksdagens första kammare på den tiden när Sverige fortfarande hade en tvåkammarriksdag. När det sedan blev bara en kammare i Riksdagen placerade partiet Roland Sundgren i det mäktiga finansutskottet där han hade den viktiga vice ordförandeposten när socialdemokratin var i regeringsställning.

Roland Sundgren var även engagerad i den kooperativa rörelsen och var under många år ordförande för Konsum Svealand.

Roland var mycket mån om att värna Västmanland och Västerås intressen när han satt i riksdagen. Utan hans ihärdiga arbete så hade aldrig Mälarbanan planerats och byggts. Det var framförallt framtidsfrågorna som hamnade överst på hans agenda.

Han insåg att forskning, utbildning och ett starkt näringsliv är nödvändigt om vi skall få behålla vår välfärd. Därför arbetade han för att Västerås skulle få ett Universitet och att exportindustrierna i länet byggde referensanläggningar i samarbete med stat och kommun.

I sin ungdom startade han en liten trio och spelade även revy. Hans hjärta var stor som en ocean och han hade alltid tid för sina medmänniskor. Roland blev aldrig gammal. I framtiden såg han en bättre värld där medmänsklighet råder och där girigheten tappat sitt fotfäste.

Det som bekymrade Roland var att folkrörelsearbetet förminskades i en alltmer kommersialiserad omvärld och där politiken inte bars upp av medlemmarna utan den politiska makten hamnat i händerna i en mindre krets av yrkespolitiker.

Våra tankar går självklart först till Rolands familj som numera omfattar även barnbarnsbarn.

Gamla Gardet, Västerås största socialdemokratiska förening genom Clas Lundberg