Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Till minne – Roland Sundgren

Annons

Att lämna livet ”mitt i steget” stämmer så väl överens med Roland Sundgren. Aktiv in i det sista. Vi nåddes av det ofattbara att Roland lämnat oss alldeles för tidigt.

Roland som var ”vår” ambassadör, kämpe för den sociala ekonomi och den allra största kooperatör.

Under alla sina år i Riksdagen var Roland den som lyfte kooperativa frågor. Vad sammankallande i riksdagens tvärpolitiska kooperativa grupp. Var en drivande kraft för att det skulle finnas kooperativa utvecklingscenter i varje län runt om i landet.

Var i sitt eget län, Västmanland, aktiv vid starten av Coompanion 1994, och verkade som ordförande i över tio år. Efter ordförandeskapet som revisor till bara för ett par år sedan. Roland var dessutom vice ordförande i den första nationella styrelsen för Coompanion. I den rollen arbetade han intensivt för att lyfta statsbidraget till organisationen för att medborgare ska få rätt rådgivning inför start av sitt kooperativa företag. Ett arbete som gav resultat. En stark företrädare för tilltro till demokratiskt och värdebaserat företagande.

Roland var en flitig ambassadör för de demokratiska frågorna. Visade det genom motionsskrivande, debattartiklar och på arenor där han kunde lyfta dessa frågor.

Han drev också hårt att underlätta för sociala företag och andra kooperativa företag, bland annat dess möjlighet till finansiering. Var aktiv vid start av en Kreditgarantiförening i länet, där han var den självklara ordföranden.

Roland var trots sin ålder så modern i tanken. I den föränderliga värld vi lever i kunde han alltid se möjlighet i att lösa samhällsutmaningar. Kunde med fördel se civilsamhällets aktörer, framför allt kooperativa lösningar, inom välfärden. Med sitt lågmälda sätt men ändå bestämda åsikter vann han respekt inte bara bland sina egna partikamrater utan även från meningsmotståndare och framför allt hos andra partiers företrädare. Roland behövde inte ta till brösttoner för att få fram sina synpunkter. Genom all sin kunskap, erfarenhet och tydlighet vann han oftast gehör för sina idéer.

Våra tankar går till Rolands familj i deras sorg.

Tack finaste Roland, du saknas oss.

Vi inom Coompanion genom Marita Öberg Molin