Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Till minne – Sven Andersson

Annons

Sven Andersson har stilla insomnat i en ålder av 78 år efter en kort tids sjukdom. Närmast sörjande är hustrun Britt och sönerna Peter med familj och Fredrik.

I början av 1990-talet kom Sven och jag att prata om Lions. Han berättade att han var medlem i denna hjälporganisation.

Den finns över hela världen och hjälper nödställda människor bland annat vid stora katastrofer. Lions är organiserat i klubbar och här i Västerås var Sven med i Lions Club Västerås/Lundby. Detta väckte mitt intresse och efter ett tag gick jag med som ny medlem och Sven blev min fadder. Han hade innehaft alla styrelseposter och även varit zonordförande. Sven hade också varit delegat vid Lions riksstämmor.

Med sitt goda minne, omfattande kunskaper och långa erfarenhet av Lions kunde han begära ordet på stämman. Inför hundratals deltagare redogjorde han sedan lugnt och sakligt för Lions stadgar och etik. Detta behärskade han till fullo som ingen annan.

Inom Lions Lundby samarbetade Sven och jag under många år. Han erhöll Lions förnämsta utmärkelser och han kom för mig alltmera att framstå som Mr Lions personifierad.

Sven har skrivit memoarer med titeln ”Här är mitt liv”. I sina minnen berättar han om sin barndom, ungdom och arbete.

De är skrivna i en humoristisk och samtidigt uppriktig stil och det är en mycket intressant läsning. Sven växte upp på bondgården Nedre Forsen i Grönbo, två mil öster om Lindesberg i Bergslagen. Där hade hans far ett arrende som omfattade både lantbruk och skogsbruk. När Sven blev äldre fick han köra timmer och vakta kolmilor.

Efter avslutad skolgång kom Sven in på ASEA:s verkstadsskola i Ludvika och utbildade sig till elprovare. Redan här visade Sven hur ambitiös han var och tog samtidigt en radio och tv teknikerexamen. Han fortsatte sin karriär på ASEA, som senare blev ABB. Sven blev också arbetsledare för större avdelningar tack vare sitt stora tekniska kunnande och goda ledaregenskaper. Han arbetade även som ombudsman hos SALF (Sveriges Arbetsledare Förbund). Med sin empati och sin kompetens kunde han ställa upp för medlemmar som behövde hans hjälp. För detta förbund, som nu heter Ledarna, blev han efter en tid regionchef i Örebro.

Hos Sven fanns ett ideellt och socialt engagemang och vilja att hjälpa människor i nöd. Han trodde på att man genom medmänsklighet och hjälpverksamhet kunde göra tillvaron litet bättre för dem. Hans mångåriga insats inom Lions vittnar om detta.

Tyvärr blev han tvungen att lämna oss alltför tidigt. Hans hustru Britt förlorade sin make, sönerna Peter och Fredrik sin far och barnbarnen sin farfar.

Själv miste jag en god vän och Lions-rörelsen en hängiven förgrundsgestalt. Sven, vi tänker ofta på dig och du är så väldigt mycket saknad av oss.

Lions Club Västerås/Lundby

genom Ulf Wilund