Annons
Vidare till vlt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Till minne – Thord Åhman

Till de minnesord som här tidigare tecknats, med anledning av Thord Åhmans bortgång, vill jag tillägga:

Första gången jag mötte Thord Åhman var i dåvarande Konsum i Västerås centrum.

Strosande runt med min varukorg hörde jag plötsligt sprittande dragspelstoner bakom mig – det var Thord, som Konsum förtänksamt nog anlitat för att förhoppningsfullt höja kundernas köplust. Och glädje.

Flera år senare skulle familjen Åhman komma att flytta in i samma trappuppgång, där undertecknad bor.

Vid det här laget hade jag förstått att Åhmans (Thord och Leif) var ett känt namn i Stadens musikliv, vilket undertecknad snart kom att dra nytta utav, genom att bjuda in desamma till föreningar, där jag var engagerad.

Thord var nämligen en mångkunnig person, förutom musicerandet skapade han natursköna filmer, och där han ofta intervjuade människor bortom allfarvägarna. Sittande i familjens soffa, bredvid allestädes stöttande fru Ingrid, kom jag snart underfund med vilken skatt, i underhållningssyfte, min granne var. Film och musik, där far och son, kunde exekvera en lättsam och finstämd repertoar från ”det var en gång”.

Musik, människor och natur var Thords livsluft.

För oss på Föreningsgatan 17 blev han också en känd bild i vardagslivet, när han var morgon promenerade runt kvarteret med familjens hund. Alltid med några ord på vägen till de passerande.

Genom pandemins isoleringstvång krympte Thords livsrum drastiskt snart – lämnande ett tomrum i vår vardagsbild.

Thord Åhman är saknad.

Ann-Marie Hindersson