Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Undvik träta om skatter

Sverige skulle tjäna på en bred skattereform, men dit är steget långt.

Annons

Det är dags för en ny genomgripande skatte-reform. Det hävdar tre nationalekonomer i SNS Konjunkturråds rapport Dags för enkla skatter.

1990-talets reform strävade efter enkelhet och likformighet. Över tiden har dock skattesystemet åter blivit krångligare och mer svåröverskådligt.

SNS-gruppen lägger fram en radikal skiss, där en så kallad platt skatt införs. Jobbskatteavdraget behålls, men förenklas. Inkomstskatten för alla blir 25 procent, medan den blir 30 procent för bidrag. Kapitalskatten sänks radikalt, ränteavdragen avskaffas, liksom avdragen för inkomsternas förvärvande, som reseavdrag.

En fastighetsskatt på 1 procent av marknadsvärdet införs.

Förändringen innebär stora skattesänkningar för höginkomsttagare. Därför vill SNS-gruppen också kraftigt höja barnbidragen och höja bostadsbidrag och gränserna för försörjningsstöd.

Finansminister Anders Borg avvisade på ett seminarium det mesta i förslaget. Borg såg heller inga förutsättningar för en bred politisk uppgörelse om skatterna. I stället verkade han föredra att ha skatterna som en fortsatt stridsfråga mellan de politiska blocken.

Förslagen är också i flera fall orealistiska. Det finns skäl för att återinföra fastighetsskatten, men 1 procent av marknadsvärdet vore för högt. Att samtidigt avskaffa ränteavdragen kunde, som Borg framhöll, leda till att ett kraftigt prisfall på bostäder. Reseavdragen underlättar pendling. Svenskarnas stöd för omfördelning kvarstår, men det är bättre om det även sker via skatterna och inte enbart genom högre bidrag.

Anders Borgs negativa inställning, om än inlindad i artiga fraser, är ändå beklaglig. Skatte-systemet har blivit krångligare. SNS-gruppen visade med en enkät-undersökning att de flesta inte förstår jobbskatteavdraget eller andra viktiga delar av skattesystemet.

Det har visserligen blivit enklare att deklarera och rut-avdragen har bidragit till en bättre skattemoral. Det är bra, men på sikt kan förtroendet undergrävas om de flesta inte förstår hur skattesystemet fungerar.

Uppgörelsen om skatterna på 1990-talet innebar inte att partierna var överens om hur höga skatterna skulle vara. Däremot fanns en bred majoritet för grunderna för systemet.

Partierna är heller inte överens om social- och arbetslöshetsförsäkringen, men har ändå enats om att utreda frågan grundligt. Bättre kunskaper kan ge utrymme för uppgörelser.

Något liknande kunde ske med skatterna. Därför bör regeringen ta initiativ till att utreda skatterna förutsättningslöst.