Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vaccin och antibiotika är inte mänsklighetens räddning

Annons

De senaste 30 åren har inget nytt antibiotikum lanserats. Istället har läkemedelsindustrin satsat på att ta fram olika typer av vaccin. Idag finns det i USA 97 olika vaccin mot ett 30-tal olika virus och bakterier godkända av myndigheterna. Det har nu blivit läkemedelsindustrins nya kassako vad gäller infektionssjukdomar efter det bakslag antibiotikan haft.

Den här utvecklingen är något som stöttas på många olika sätt av det etablerade samhället. Till och med i en ledare i VLT den 22 december sjunger Malin Lernfelts sitt lov över vaccinationer som om det skulle vara mänsklighetens räddning.

Detta är dock något som inte är helt okontroversiellt. Lernfelts ledare är egentligen en lovsång över det val samhället har gjort för alla medborgare, att färdas allt djupare in i det medikaliserade samhällets återvändsgränd. En väg för människan som helt skiljer sig från den som skapat oss genom miljarder år av evolution.

Det etablerade samhället har idag tagit och ställt sig i ena hörnet när det gäller den debatt som finns kring vad som är rätt eller fel. Det propageras bara ut ett budskap av myndigheter och massmedia, ivrigt påhejade av läkemedelsindustrin och dess allierade inom skolmedicinen. Man vill få medborgarna att tro att det inom vetenskapen bara finns en sanning när det gäller människors sjukdomar och hälsa.

Visst har både vaccination och antibiotika räddat många människoliv och gett mindre sjukdom orsakade av virus och bakterier, men i den andra vågskålen finns allt lidande dessa ”livräddare” också skapat. Givetvis är det något som tystas ner så gott det går av det etablerade samhället, och väldigt svårt att få medel att forska kring då det inte finns några ekonomiska intressen som stöttar det.

Vad man egentligen gör vid en vaccinering är att aktivera immunsystemet på konstgjord väg med avdödade delar av virus eller bakterier, tillsammans med andra ämnen som förstärker effekten. Det hela är betydligt mer komplicerat än vad de flesta tror, och innefattar en rad processer i kroppen som ska samspela. Oftast går dock en vaccination helt obemärkt förbi, men ibland har det bevisligen gett allvarliga biverkningar. Vem som får dessa är omöjligt att förutsäga.

När det gäller antibiotika, som introducerades i början av 1940-talet, är det inte bara det faktum att användningen bidragit till en rad mer motståndskraftiga bakterier genom resistensutveckling, utan varje behandling gör att en stor del av vår livsviktiga naturliga bakterieflora (mikrobiomet) också dör. Varje antibiotikakur rubbat den balans som finns. Det ger oftast inga akuta problem, men det finns mycket grundforskning som nu visar på att ett skadat mikrobiom är en bidragande orsak till många av dagens vällevnadssjukdomar. Tyvärr stannar ofta mycket av den medicinska forskningen just vid grundforskning, Den selektionsprocess som finns för att gå vidare till klinisk forskning bygger i det medikaliserade samhället uteslutande på att ta fram läkemedel som kan generera miljardvinster.

Men varför blir vi egentligen sjuka av virus och bakterier, och hur farligt är det egentligen? Samhället målar ofta upp en skräckbild att alla riskerar att bli sjuka och dö. Och visst kan svaga undernärda personer drabbas hårt av de mest triviala infektioner, men en person som är välnärd och fysisk aktiv blir sällan eller aldrig allvarligt sjuk. Vid en infektion stärks istället personen då immunsystemet får verka som det gjort i miljoner år av evolution. Givetvis finns inga av skolmedicinen accepterade bevis för detta, men studerar man de folkslag som levt i harmoni med naturen, och som haft flest friska 100 åringar, så tyder mycket på det.

Den näring vi och de djur vi föder upp får i oss idag kommer oftast från massproducerade grödor som växt på alltmer utarmade och förorenade jordar. Detta i kombination med för mycket stillasittande och ökad stress, är förmodligen grundorsakerna till 99 procent av våra sjukdomar. Problemet är att vi inte får välja då samhället både direkt och indirekt tvingar oss medborgare att lägga vårt öde vad gäller sjukdom och hälsa hos medicinindustrin och skolmedicinen. Den ökade propagandan för vaccinering, och ibland tvångsvaccinering, är bara ett exempel på detta.

Pehr-Johan Fagerhälsodebattör med 25 års erfarenhet från medicinindustrin och styrelseledamot i SSOM (Svenska Sällskapet för Ortomolekylär Medicin)

Svar

Jag har aldrig hävdat att det inte finns något värde i att leva sunt, äta bra och vara fysiskt aktiv. Eller att vaccin, antibiotika och annan skolmedicin inte kan ha biverkningar. Att så är fallet är ett vedertaget faktum liksom att överanvändningen av antibiotika är ett allvarligt problem.

Detta är inte något som tystas ned utan diskuteras oupphörligen inom alla medicinska professioner. Väger man de hälsovinster och räddade människoliv som modern skolmedicin bevisligen lett till mot eventuella biverkningar är valet dock enkelt.

Att låta livet ha sin gång och inte skydda unga kvinnor från att drabbas av livmoderhalscancer eller låta barn dö i hjärnhinneinflammation orsakad av mässling är både grymt och okunnigt. Att lura cancersjuka att säga nej till cellgifter för att istället äta maskrosor och bikarbonat är fasansfullt.

För att inte tala om omoralen i att marknadsföra hälsovatten som man utan belägg påstår bromsar utvecklingen av Alzheimer, vilket Pehr-Johan Fager sysslat med i sin roll som vd för Areba Group. Det finns till skillnad från vad Fager och hans vänner i ortomolekylärmedicinska föreningen påstår inte heller någon poäng för friska personer som äter en normal varierad kost att hålla på och mixtra med kosttillskott. Dessa gör varken till eller från.

Vill vuxna människor utsätta sig och sin kropp för dessa allvarliga risker anser jag som liberal självklart att de är i sin fulla rätt att göra det. Men samhällets roll måste vara att stå upp för det som är sant och bevisat och försöka skydda dem som inte kan försvara sig själva mot hittepåmedicinens härjningar. Det var också det som var huvudpoängen i min text.

Malin Lernfelt

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel