Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Välfärden kräver en nationalstat

Annons
PÅ flykt.  Åke Jonsson menar att för välfärden kräver en nationalstat, som i sin tur kräver yttre gränser

Man kan anta att media har en stor påverkan på det som görs och det som sägs inom migrationspolitiken, då det som upprepas i media som ”sanningar” ses som någon form av norm, den uppfattning vi alla bör ha i en viss fråga.

Läser man norsk och dansk press från 2010 och framåt, om den svenska migrationsdebatten, får man bilden av ett folk så upptagna av sin egen förträfflighet och godhet att man konsekvent blundar för de problem som lyfts fram av vissa enstaka samhällsdebattörer. Tino Sanandaji, nationalekonom som analyserat den svenska migrations- politiken, är kanske den som framstår som mest kritisk till den nu förda migrationspolitiken.

En av hans slutsatser är att media och politiker konsekvent och systematiskt förvanskar uppgifter och fakta om invandringens olika konsekvenser. Vidare menar han att det som presenteras av media och olika politiker som sanningar har inte så mycket med sanningen att göra utan har mer karaktären av hur man vill att det ska vara, eller hur något på bästa sätt framställs för att stödja en viss uppfattning.

Inte helt förvånande är Sanandaji ganska okänd då det inte tycks finnas något större intresse från media och det politiska etablissemanget att lyssna till hans forskning, den analys och de antaganden han gör kring effekten av den nu förda migrationspolitiken.

När man läser många svenska tidningars ledarsidor får man intrycket av att antalet asylsökanden är helt oproblematiskt. Åsikter som flera av dessa tidningars ledare lyfter fram fokuserar framförallt på att förenkla tillämpningen i asyl-politiken.

Politiska förslag som avviker från normen och ses som negativa, som problematiserar ett stort inflöde och som syftar till att minska antalet asyl-sökande kritiseras och sägs vara ett uttryck för opportunism.

Tyvärr är det den här typen av slagsida som präglar debatten. Mycket av det som sägs verkar vara ett uttryck för någon form av idealistisk grundsyn på hur man tycker vissa saker borde vara eller inte vara.

Hur det faktiskt förhåller sig med en viss sak verkar inte vara av intresse. Det normativa blir lag och det sakligt deskriptiva och analytiska förhållningssättet sätts på undantag.

De som är kritiska till den migrationspolitik som förs och som pekar på en del ”besvärande fakta” är elaka och inhumana.

Ett uttryck för det här idealistiska och sorglösa förhållningssättet är Magdalena Anderssons (regeringens finans-minister) uttalande här i dagarna om att nuvarande invandring är en investering för landet, positiv för tillväxten. Det här är något som konsekvent upprepas i media även nu i ett läge där antalet asylsökande uppgår upp mot 500 000 beräknat på årsbasis, med nuvarande takt.

Vecka 44 sökte, enligt Migrationsverkets statistik, 9 124 personer asyl i Sverige. Magdalena Anderssons uttalande blir ju obegripligt att förstå med tanke på att många kommuner i landet har – redan innan Schengen-haveriet – väldigt stora sociala och ekonomiska problem.

Hur har Magdalena Andersson kommit fram till sin slutsats om att invandringen är en investering för landet? Vad är det för slags kalkyl hon har använt sig av?

I ljuset av att Schengen har havererat och att det svenska gränsskyddet är nedmonterat sedan länge så uppstår ju frågan om vilka politiska åtgärder som behövs för att kunna nå en reglerad invandring, en invandring som inte sätter hela välfärden på spel. Är det inte givet att välfärden kräver en nationalstat och att nationalstaten å sin sida kräver yttre gränser gentemot omvärlden.

Är inte politikens huvudsakliga syfte att främja svenska medborgares och svenska företags intressen. Är inte detta en fråga som media borde fokusera på, hur man kan nå en reglerad invandring som inte sätter primära samhälleliga funktioner och den svenska välfärden på spel?

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons