Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tiggarna i Västerås spårlöst försvunna – alla bosättningar borta: ”En radikal minskning”

Utanför livsmedelsaffärerna i Västerås sitter inte längre några tiggare. Polisen känner inte till några bosättningar i Västerås över huvud taget och ingen kan svara på vart de tagit vägen. Samtidigt saknas viktig information om utsatta EU-medborgare.

Annons
I april 2015 publicerade VLT en lång artikelserie om tiggeriet i Västerås. Om hur staden stod maktlös inför att kunna hjälpa de utsatta EU-medborgarna. I dag är läget annorlunda.

Anmäl text- och faktafel

Gatubilden i Västerås har förändrats den senaste tiden. 2015 kunde VLT rapportera om en explosionsartad ökning av tiggare och om hur konkurrensen hårdnade kring de bästa platserna utanför stans livsmedelsbutiker. I dag, drygt tre år senare, bedömer kommunen antalet utsatta EU-medborgare till 20 personer. När VLTs reporter försöka komma i kontakt med tiggare, för att få svar på varför så många har försvunnit, syns inga till. Varken vid stans köpcentrum eller i stadskärnan.

Det saknas kartläggning och information om vart tiggarna har tagit vägen och vad de gör i stället. Samtliga länsstyrelser har fått i uppdrag att ta fram en lägesbild när det gäller utsatta EU-medborgare som saknar uppehållsrätt i Sverige. I den menar kommunen att det finns runt 20 EU-migranter kvar. Västeråspolisen tror att det rör sig om 50 personer.

– Det finns inte många som vet vare sig hur många de är, var de bor eller vad de gör i stället. Siffrorna är väldigt osäkra, säger Monica Wikehult, utvecklingsledare, Länsstyrelsen i Västmanland.

I Skåne har det gjorts en mer väl underbyggd kartläggning. Där har man kunnat konstatera att antalet utsatta EU-medborgare har minskat och minskad generositet från omgivningen sägs vara orsaken.

– Vi kan se en minskning men vi vet inte vart de tagit vägen. Vi vet att vissa ägnar sig åt att sälja hantverksprodukter istället. Andra utnyttjas i arbeten inom tjänstebranschen där de arbetar under slavliknande förhållanden, säger Margareta Johansson, utvecklingsstrateg Länsstyrelsen Skåne, och fortsätter:

– Detta är ju en extremt utsatt grupp som man vet ganska lite om och där det saknas kunskap om hur de har det.

Tiggarna i Västerås verkar ha försvunnit. 2015, när denna bild togs, fick en del tiggare nöja sig med sämre platser längs husväggar.
I dag, tre år senare, syns inga tiggare till vare sig utanför livsmedelsbutikerna i stadskärnan eller utanför stans köpcentrum.

Säkerhetsdirektören i Västerås stad, Mikael Lagergren, bekräftar att antalet hemlösa EU-migranter har blivit färre:

– Det är en radikal minskning. Förut kunde vi få inrapporteringar flera gånger i veckan, nu får vi någon i månaden. Men orsaken till minskningen eller vart de tagit vägen har vi ingen information om. Vi kan bara konstatera att det är en väldigt låg nivå av utsatta EU-medborgare i Västerås.

Mikael Lagergren tror att polisens sätt att arbeta med organiserad människohandel och prostitution kan ha haft inverkan. Samt att den allmänna bilden av tiggeriet har förändrats med tiden. Att många är osäkra på vem som faktiskt får pengen som hamnar i muggen.

– Men det är bara rena spekulationer.

Polisen menar att en av anledningarna till minskningen kan vara att de stora grupper utsatta EU-medborgare som bosatte sig vid bland annat Råby och Erikslund har avlägsnats.

– Vi märker av att det rör sig något mindre tiggare i Västerås. Framförallt är det så att vi inte känner till några illegala bosättningar i Västerås över huvud taget. En god samverkan mellan Västerås stad, polisen och fastighetsägare tror jag kan vara en anledning till att det inte är många tiggare kvar i staden, säger Lars Jansson, polisen Västerås.

”Tiggeriet är förjävligt, en mänsklig tragedi. Men Västerås är ingen ensam solitär som kan lösa tiggarnas problem”, sa Anders Teljebäck till VLT i april 2015, när Västerås hade stora utmaningar framför sig med hemlösa EU-migranter. Foto: Per G Norén

2015 uttalade sig kommunalrådet Anders Teljebäck i VLT om den stora utmaningen med utsatta EU-medborgare i Västerås, bland annat gällande bosättningar. Han märker också av att tiggarna är borta när han promenerar i staden.

– Vi har haft en tydlig riktning i jobbet med EU-migranter och ett sätt att jobba med avhysningar, vilket innebär att vi inte har några bosättningar kvar i Västerås. Men om det är anledningen till att de är färre vet jag inte.

Vid rastplatsen i Råby hade EU-migranter tidigare gjort om de allmänna toaletterna till hem vilket tvingade Trafikverket att stänga igen dem. Ett tag diskuterades att stänga hela rastplatsen. Det fanns även ett antal andra rastplatser som beboddes av EU-migranter runt om i Västerås. I dag känner Trafikverket inte till några sådana bosättningar.

”Vi har bland annat tagit bort bullervallen på Råby rastplats för att öka insynen från E18 samt satt dit starkare belysning. Förhoppningen var att det skulle göra det mindre attraktivt att bosätta sig på rastplatsen och minska vandaliseringen, vilket också blivit fallet”, svarar Karl Åkerlind på Trafikverket via deras presstjänst.

2015 bosatte sig EU-migranter på rastplatser runt Västerås. I dag syns inga sådana bosättningar till, uppger polisen. Bild: Svevia
– Vi har haft en tydlig riktning i jobbet med EU-migranter och ett sätt att jobba med avhysningar, vilket innebär att vi inte har några bosättningar kvar i Västerås, säger kommunalrådet Anders Teljebäck. Bild: Svevia

Nationellt finns det, enligt polisen, flera grupperingar med EU-migranter som tigger och som styrs av kriminella aktörer, bland annat genom utpressning och människohandel. Men inte heller några sådana har polisen i Västerås sett till eller fått signaler om det senaste året.

Länsstyrelsen i Västmanlands lägesbild av EU-medborgare som saknar uppehållsrätt visar att de flesta kommer från Bulgarien och Rumänien. En mindre andel kommer från Ungern och Litauen. Lägesbilden visar även att dessa grupper återfinns som svart arbetskraft. Framförallt handlar det om hantverkstjänster.

Claes Ling-Vannerus är nationell samordnare för utsatta EU-medborgare och bekräftar att denna grupp ofta utnyttjas i vissa tjänsteyrken.

– Det kan exempelvis handla om byggarbeten och där man då används som svart arbetskraft och har oskäliga anställningsvillkor.

Claes Ling-Vannerus menar att det inte går att bekräfta att utsatta EU-medborgare utnyttjas som svart arbetskraft istället för att tigga eftersom undersökningarna inte går särskilt långt tillbaka i tiden. Därmed finns det inga siffror att jämföra med.

– Det finns inget som bekräftar att de arbetar i stället för att tigga men det kan ju såklart vara så. De kan vara väldigt utsatta även fast de arbetar, vilket kan göra missförhållandena svårare att upptäcka.

Västmanlands lägesbild visar även att det endast i ytterst få fall finns utsatta barn i dessa grupper.

Hur situationen med utsatta EU-medborgare ser ut nationellt skiljer sig. Den nationella samordnaren säger att man i vissa kommuner ser tendenser att EU-migranterna åker hem i slutet av maj och återkommer på sensommaren - det skulle kunna vara en förklaring till att de är färre i Västerås just nu, menar han. Samtidigt visar en undersökning som SVT har gjort att mer än var fjärde kommun bedömer att tiggeriet minskat.

– Vi har i regel för lite underlag för att kunna dra ordentliga slutsatser. Man behöver göra undersökningar i flera år för att kunna fastställa huruvida tiggarna ökar, minskar eller vart de tar vägen, säger Claes Ling-Vannerus.

Länsstyrelsens lägesbild av utsatta EU-medborgare är den första som har gjorts och är något bristfällig eftersom inte alla tillfrågade instanser har svarat på enkäten. Tanken är att öka kompetensen kring EU-migranter för att kunna hjälpa till och sätta in rätt åtgärder.

– I dagsläget finns ju inget uppsökande arbete som ägnar sig åt att aktivt ta reda på information om EU-migranter. Men det här kommer på sikt att underlätta arbetet så vi vet vilka nödvändiga behov vi behöver fylla, säger Monica Wikehult, Länsstyrelsen Västmanland.

Mer läsning

Annons