Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Det blir inte smärtfritt"

Skolor där alla elever får egen dator har betydligt fler spelberoende elever än vanliga skolor. Men i Västerås diskuterades aldrig den aspekten när Proaros beslutade om att införa en-till-en.

Annons
Vill varna. Mustapha Pettersson anser att de skolor som inför en-till-en måste vara beredda på en ökning av antalet elever med spelproblematik. Foto: LINUS LARSSON

Mustapha Pettersson på skolpolicy.se vet vad som kommer att hända i Västerås kommunala skolor när alla får varsin laptop:

– Det blir inte smärtfritt. Fem av tio killar installerar World of Warcraft och två av tio Counterstrike, säger han.

Han har besökt många en-till-en-skolor runtom i landet, både gymnasier och grundskolor.

– De starka eleverna klarar sig bra eller till och med bättre. Däremot tar de svagare eleverna stryk . Det visar sig att de spelar väldigt mycket, säger han.

Han talade nyligen med en kurator som berättade att av de 30 elever som besökte henne hade 29 problem med sitt spelande.

En-till-en får också effekter i hemmet. Många föräldrar låter bara sina barn använda dator i ett ”publikt” utrymme, såsom vardagsrummet.

– Men när skolan ger dem en laptop som de kan ta med in på rummet sätts det beslutet ur spel. Jag har varit med på föräldramöten där många varit förbannade, säger Mustapha Petterson.

Hans observationer får stöd i en forskningsrapport. Två högstadieskolor i Falkenberg införde en-till-en 2007 och projektet har följts noggrant av Helena Hallerström, doktor i rättsociologi vid Lunds universitet och Martin Tallvid, doktorand vid IT-universitetet i Göteborg.

De fann att majoriteten lärare och elever var mycket nöjda med utfallet. Datorerna underlättade undervisningen och ökade motivationen.

Men de rapporterade också om elever som fastnade i datorspelande så till den grad att de aldrig gick ut på rasterna eller åt lunch.

Föräldrarna kände sig maktlösa och la skulden på skolan.

Var fjärde lärare vid dessa skolor rapporterade också att de dagligen kom på elever med att spela på lektionerna, trots att eleverna tillägnat sig mycket stor skicklighet i att snabbt byta fönster när en lärare nalkas.

Studien av Falkenbergsskolorna var känd av Proaros när beslutet att införa en-till-en i Västerås fattades för två månader sedan.

Men trots det – och trots att ”Risker” ägnas en egen sektion i beslutsunderlaget –  nämns inte spelberoende med ett ord i de handlingar som Proaros styrelse gick till beslut på.

– Det kanske borde ha funnits med, säger Proaros styrelseordförande, Lars Kallsäby (C).

Enligt Mustapha Pettersson är det viktigt att skolorna tar fram en handlingsplan.

– Ska de ha varningssystem? Ska de kunna beslagta datorn? Hur ska elevvården fungera? Denna typ av problem kommer lärarna inte att känna igen om de inte har arbetat med en-till-en innan, säger han.

Det första året är jobbigast – sedan lugnar det ned sig.

– Efter ett år börjar det funka ganska bra, säger Mustapha Pettersson.

Mer läsning

Annons