Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Försäkringskassans krav: "Betala tillbaka pengarna"

(Uppdaterad 17.09) Rättegången mot Västeråsparet som åtalats för mångmiljonbedrägerier mot Försäkringskassan har inletts.

Annons

Den 39-åriga kvinnan, som tillsammans med sin 38-årige make åtalats, gick till synes relativt obehindrat in i rättegångssalen.

Väl där satte hon sig med svårighet i en för ändamålet speciellt införd stol, väsentligen bekvämare än tingsrättens vanliga stolar.

Vid statsåklagare Bengt Kulins sida sitter även ett ombud för Försäkringskassan, som framfört kassans krav på makarna: återbetala drygt fem miljoner kronor plus ränta och Försäkringskassans kostnader.

Kassan har därmed återkrävt de mer än fem miljoner kronor som åklagaren menar att kvinnan och hennes make lurat till sig, genom att förespegla att kvinnan behövt assistans med de flesta dagliga sysslor, och därvid haft sin make som assistent.

Som vlt.se tidigare berättat i flera artiklar har kvinnan istället varit i full verksamhet, bland annat då hon arbetat i makarnas kiosk.

Rättegången inleds under måndagen, fortsättning planeras till den 18 och 21 juni med måndagen 25 juni som slutdag.

Den åtalade 39-åriga kvinnan förnekade genom sin advokat Amanda Hikes brott; hon har varit berättigad till den ersättning som utbetalats eftersom hon har och har haft ett varaktigt funktionshinder.

Hennes make förnekade genom sin advokat Hans Greijer brott; han har fått ersättning för nödvändig vård och assistans till hustrun.

Båda anser att de inte ska vara skyldiga att återbetala de drygt fem miljonerna.

Advokat Hikes väckte också frågan om tingsrätten är den instans som ska utdöma en eventuell återbetalningsskyldighet. Hon menar att det borde skötas genom beslut från Försäkringskassan.

Advokat Hikes yrkade också att förhandlingen skall hållas inom stängda dörrar; den 39-åriga kvinnan anser det mycket besvärande att uppgifter om hennes hälsotillstånd blir offentliga.

De juridiska funderingarna som uppstod, med anledning av yrkandet om stängda dörrar, har fått rätten att påkalla paus medan man funderar över om hela eller delar av den återstående rättegången - kommande dagar ska bland annat kvinnans läkare höras - ska hållas bakom stängda dörrar.

Rättens beslut - efter en kort paus - blev att det inte finns tillräckliga skäl att förordna om stängda dörrar generellt.

Däremot kan frågan väckas vid särskilda tillfällen under förhandlingarna.

Åklagaren inleder med sin sakframställning, statsåklagare Kulin ska då utveckla åklagarsidans syn på hur de påstådda brotten utförts.

Det innebär en genomgång av de regler som gäller för assistansersättning, vilka regleras av Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Samt senare under dagen en berättelse om hur åklagarsidan menar att brotten gått till och hur de påstådda brotten upptäckts och utretts.

Frågan för rätten kommer att bli om kvinnans medfödda höftbesvär med påföljande ryggsmärtor och allmänt nedsatt tillstånd - vilka diagnosticerats av en rad läkare och därför är oomstridda - är sådana att hon faktiskt varit i behov av personlig assistent.

Kvinnan beviljades personlig assistans efter att ha avböjt höftoperation hos en ledande specialist på Sahlgrenska år 2005.

Hon har sedan 2005 haft personlig assistent, administrerad genom flera på varandra följande så kallade assistansbolag vilka har till uppgift att administrera de personliga assistenternas verksamhet.

Assistansersättningen - som uppgår till betydande belopp - betalas från Försäkringskassan till assistansbolaget, vilket med avdrag för administrativa kostnader betalar lön till de personliga assistenterna.

Under hela den tid - våren 2005- hösten 2011 - som saken gäller har i huvudsak maken varit personlig assistent åt sin hustru.

Enligt maken var det företrädaren för det ursprungliga assistansbolaget som var drivande i frågan om den 39-åriga kvinnan skulle få personlig assistans.

Den företrädaren befinner sig utomlands sedan en längre tid och har inte kunnat nås under den tid polisutredningen mot makarna pågått.

Åklagaren fortsätter med att redogöra för den bevisning som finns mot paret.

Polisens spaningar - som kommer att förstärkas med filmer och vittnesmål - visar att kvinnan obehindrat eller så gott som obehindrat rört sig i den kiosk makarna drev.

Dessutom har kvinnan själv i en ansökan om körkortstillstånd angivit att hon har ett handikapp i form av ett ben som är kortare än det andra, varpå åklagaren läser ur ansökan: "men jag har inte svårt att ta mig fram på något sätt".

Vidare visar åklagaren för rätten fotografier som utvisar att kvinnan enligt åklagarens mening inte haft svårt att röra sig. Bland annat då kvinnan deltagit i ringdans, promenerat till synes utan stöd, suttit på huk, lagat mat.

Bilderna är tagna av kvinnans make.

Några av bilderna återfinns i tisdagens VLT.

Även interiörer från familjens tvåvåningsvilla visas.

Inga hjälpmedel syntes då ha använts. Den rullstol kvinnan satt i vid myndighetskontakter stod oanvänd och undanställd i garaget. Detsamma gällde något annat hjälpmedel.

- Ingenstans, på några av fotografierna, har (kvinnans namn) synts med något hjälpmedel, sade åklagare Bengt Kulin.

Bilder som menar föreställer kvinnan med hjälpmedel och som lämnats in av makarna är i själva verket tagna i februari 2012 enligt åklagaren. Alltså långt efter det att makarna avslöjats på hösten 2011 då bland annat VLT skrev om polisens tillslag mot makarna.

De filmer från polisens spaningar som visas för rätten visar kvinnan då hon, visserligen haltande, promenerat med sina barn varav ett i barnvagn som hon skjutit framför sig.

Vidare visar filmerna hur hon hastigt men haltande rört sig från kiosken till en bil och därifrån med en arm lyft upp sitt spädbarn och stängt bildörren med den andra handen.

Samt hur hon, visserligen haltande, rört sig i makarnas kiosk medan hon betjänat kunder från kioskens två luckor.

Polisen spanare pratade också med kvinnan, medan de låtsades vara småpratande glada kiosk- och matkunder. Hon pratade då om hur länge de haft kiosken, hur mycket det kostar att driva kiosken och lite annat sådant småprat som kunder och personal gärna ägnar sig åt när de väntar på att korvar och hamburgare blir klara.

Efter lunchuppehåll inledde den 39-åriga kvinnans advokat Amanda Hikes försvarets sakframställan.

Hon berättade översiktligt om mannens och kvinnans relation och gav med hjälp av citat ur såväl gamla (2002-2003) som nya (2012) läkarintyg en annan bild av kvinnans sjukdomshistoria.

Läkarintygen pekar på svåra smärtor, anger svårigheter att röra sig, svårigheter att gå långa sträckor och framhåller kvinnans höftfel som "gravt", alltså allvarligt.

Advokaten kommer också att be kvinnan närmare förklara omständigheterna kring några av de bilder som åklagaren menar påvisar kvinnans rörlighet.

- På de allra flesta bilderna sitter hon ner. Varför skulle hon visa en bild av sig själv som handikappad? frågade advokat Hikes och framhöll att kvinnan ständigt strävade efter att framstå som icke-funktionshindrad då hon fotograferats i familjesammanhang.

- Hon kan gå, hon kan stå, men med svåra smärtor. I kiosken har det funnits en soffa som hon kunnat vila sig på.

Hon har, sade advokat Hikes, varit i kiosken för att slippa sitta hemma hela dagarna.

De bilder som visat kvinnan utförande "normala" aktiviteter har, sammanfattade advokat Hikes, kunnat tas just för att kvinnan haft den personliga assistans vars avsikt är att tillförsäkra en handikappad ett normalt liv.

Den åtalade mannens försvarsadvokat, Hans Greijer, påpekade att Försäkringskassan endast träffat makarna vid två tillfällen, 2004 och 2011. Vid det första tillfället förde, enligt mannen, representanten för assistansbolaget ordet för makarna helt och hållet.

Mannen, maken, har först i samband med polisutredningen sett protokollet från 2004 och pekar på flera missuppfattningar och ofullständigheter.

Representanten har som tidigare nämnts inte kunnat nås av polis eller åklagare.

Mannen menar att hans hustru under sommarhalvåret har fyra-fem "bra" dagar om året men ständiga och betydligt värre smärtor under vinterhalvåret då kylan förvärrar hennes smärta.

Mannen uppgav vidare att han litade på representanten från det ursprungliga assistansbolaget och överlät såväl juridiska frågor som pappersarbete i samband med utförd assistans åt denne.

Mannen menar vidare att polisens utredning är ofullständig, att de bara visat att hustrun haft rörlighet vid ett fåtal tillfällen.

Dessutom nekar han till att ha fått ut så mycket pengar - 30000 netto per månad för 9 timmars arbete per dag vardag som helgdag - som uppgifter i polisutredningen givit vid handen.

- Under (representanten för det första assistansbolagets) tid fick han ut 17000-22000 kronor per månad netto. Hans uppfattning är att (representanten) tog en stor del, sade Hans Greijer.

Kvinnan har också fått tillfälle att visa rättens ledamöter hur hon rör sig och hur det påverkar henne. Den korta visningen skedde bakom stängda dörrar av respekt för kvinnans personliga integritet.

Eftermiddagen fortsätter med att åklagaren frågar ut den åtalade mannen.

Metodiskt frågar statsåklagare Bengt Kulin ut den åtalade mannen om hur han skött om sin hustru genom åren. Åklagaren frågar om omständigheter kring hur frågan om assistans kom upp, hur hustruns hälsa har varit och mycket annat.

Den 38-årige mannen svarar på åklagarens frågor och redogör även han noga och metodiskt för relationen till hustrun och den hjälp han givit henne.

Samt om hur representanten för assistansbolaget skött kontakterna med makarna, där mannen säger sig ha skrivit vissa saker om hustruns hjälpbehov närmast på diktamen från representanten.

En av de underskrifter på dokument om arbetad tid som lämnats har mannen inte skrivit själv hävdar han.

I stället menar han att assistansbolagets representant skrivit under med hans namn.

- Men du måste ju ha varit medveten om att assistansbolaget skickat in lapparna till Försäkringskassan?

- Varken jag eller min fru har skickat några blanketter direkt.

Mannen lägger skulden på de felaktigt rapporterade tiderna på den man, assistansbolagets ursprunglige representant, som inte kunnat nås av polisutredningen.

Efter en lång serie frågor från åklagaren som tog sikte på många av de frågor som åklagaren tog upp redan tidigare – vem som fyllde i redovisningen om assistans exempelvis – avslutades rättegången för dagen.

Rättegången återupptas på måndag den 18 juni. Då kommer åklagaren att fortsätta förhören med den åtalade mannen och därefter förhöra den åtalade kvinnan.

Sedan kommer försvarsadvokaterna att förhöra sina klienter.

Den 21 juni kommer en rad vittnen, bland annat behandlande läkare och företrädare för ett assistansbolag som på senare år anställt mannen som personlig assistent, att höras. Den 25 juni planeras rättegången avslutas.

Mer läsning

Annons