Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

”Ibland har vi jobbat dygnet runt”

Han besöker alla mordplatser för att få en bild av läget och han ser till att alltid träffa den misstänkte mördaren. Spaningsledaren Per Envall beskriver året som gått som ”extremt” med fyra mord bara i Västerås.

Annons
Tufft år. År 2013 kan polisiärt beskrivas som ett riktigt mordår för polisen. I Västerås har det skett fyra mord och i Köping två vilket har krävt enorma resurser.

– Det har varit ett krävande år. Med respekt för de fackliga organisationerna så har vi ibland jobbat dygnet runt, säger han.

När ett mord sker är varje minut viktig, och kanske än mer i dag än för bara några år sedan.

– Jag tänker på de sociala medierna. Vi vill helst komma ut och undersöka brottsplatsen innan det står på Facebook, Flashback eller Instagram. Och framför allt prata med de anhöriga.

I inledningsskedet av en mordutredning är det viktigt att så mycket som möjligt sker parallellt. Det kan vara att kartlägga offret, brottsplatsen eller att knacka dörr.

– Bara det kan vara en prövning i sig. Det är lätt att förbise något.

Till sin hjälp har polisen den så kallade mordbibeln, en checklista när det gäller grova brott. Syftet med den är att alla mordutredningar i hela landet ska utredas på liknande sätt.

– Jag har ju läst den tidigare och det är inte så att jag sitter och bläddrar i den vid varje mord. Men den kan vara bra att ta till. När det gäller just mord och andra grova brott satsar myndigheten stort på att lösa dem, enligt Envall.

Som spaningsledare handplockar han sin grupp. Andra avdelningar knorrar ibland – deras brottsutredningar blir liggande.

Spaningsmord – när det inte finns någon känd gärningsman – kan vara oerhört tidskrävande. Mordet på en 37-årig man i sitt i Galtegen utanför Örtagården var ett sådant. Nu finns en misstänkt och hittills har polisen hållit över 600 förhör bara i det fallet.

Hur känns det i kroppen när du får ett nytt mordfall på ditt bord?– Jag blir enormt fokuserad, alla sinnen skärps. Och som ansvarig för gruppen, inledningsvis brukar vi vara runt 20 personer, gäller det att få hela gänget med sig. Det är ingen demokrati inledningsvis, snarare en hård styrning. Jag håller inga förhör, det gör förhörsledarna.

När genombrottet väl kommer gäller det att inte bli för glad.

– Det är inte så att man höjer näven och skriker, snarare gäller det att värdera det kritiskt.

Varför är det så viktigt för dig att träffa den misstänkta?– För att det är i möten vi når framgång och resultat. För mig är personen viktig för att han eller hon är ett väldigt intressant objekt, en del i en utredning som jag är att utföra. Det kan låta stötande om jag säger att man kanske skämtar eller småpratar med en mördare, men för mig är de misstänkta inga monster. Det är vanliga människor som ska bemötas med respekt. Vad de sedan har gjort – det är en annan sak.

Brottsoffren blir ofta bara ett personnummer i jakten på mördaren som av naturliga skäl hamnar i fokus. Det är något Per Envall har tänkt mycket på och kommer att ändra på.

– Ibland kan jag tänka att det ska vara så kliniskt och effektivt som möjligt. Men att visa en bild på personen när han eller hon var i livet och sen säga lite grann om den, det tar inte lång stund. Vi får aldrig tappa det mänskliga perspektivet.

Per Envall har sett mycket elände i jobbet men själv är han inte rädd för att råka ut för ett grövre brott. Någon särskilt överbeskyddande pappa är han inte heller.

– Nej, risken att jag, du eller vem som helst på gatan ska bli mördade är så oerhört liten. Mord sker oftast i slutna miljöer med människor som vanligtvis känner varandra eller har någon sorts relation. Visst, jag skulle kunna befinna mig på fel på plats vid fel tillfälle, men även den risken är liten.

Videorummet. I det här rummet har många mördare erkänt sina brott. Alla förhör filmas och spelas in.
”Mordbibeln”. Ser ut som vilket kompendium som helst men innehållet är guld värt för en spaningsledare.
Förhör. Över 600 förhör har hittills hållit i mordutredningen som i polishuset kallas kort och gott ”Örtagården”.

Mer läsning

Annons