Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kandidater till varje pris?

John Bergströms regelvidriga mantalsskrivning är inte unik inom SD. I Värmland fanns tre kandidater som nominerades till kommuner de inte bodde i.

Annons

I värmländska Grums var partiets enda kandidat i kommunalvalet en Kenneth Nilsson. Men när den norska tidningen Morgenavisen försökte nå honom inför valet visade det sig vara omöjligt.

Regionombudsman Runar Filper hävdade att Nilsson var ”bortrest”. När valet var över och ingen Nilsson kunde visas upp förklarade Filper att ett misstag begåtts – att han egentligen bodde i Karlstad.

Men då var mandatet redan i hamn och kunde besättas med en person som varken medier eller väljare fått möjlighet att granska.

Ytterligare exempel är Jerry Klausen (på valsedeln i Storfors men bodde i Filipstad) och Magnus Karlsson (på valsedeln i Torsby, men var redan utflyttad på valdagen).

Att tre kandidater visade sig bo på annan ort än den de kandiderade till är sannolikt en olyckshändelse, hävdar SD:s pressansvarige, Martin Kinnunen.

–Om Runar Filper gjorde detta i tron att personerna skulle flytta till orten före valdagen är det inget fel, säger han.

Enligt ”Sunnebloggen” – en hemsida som drivs av en anonym värmländsk medlem – finns det flera skäl till att partiet till varje pris vill ha kandidater i alla kommunval. Ett är att representation i fullmäktige ger partistöd och 40 procent av stödet vandrar uppåt i partiet. Ett annat är att röster i kommunalvalet tenderar att spilla över på riksdagsvalet.

"Svinnet": 62 procent

I valet 2010 fick SD 21 mandat i 15 värmländska kommuner. Ett år efter valet sköter endast åtta av dem sina uppdrag. Resterande har antingen hoppat av, struntat i att närvara, eller visat sig bo någon annanstans.

Mer läsning

Annons