Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kvinnor får goda råd – män får läkartid

Sjukvårdsrådgivningen, 1177, bemannas av sjuksköterskor, nästan uteslutande kvinnor. Men när kvinnor ringer till rådgivningen får de ofta just goda råd – medan män i större utsträckning får en läkartid.

Annons
genus i vården. Professor Inger K Holmström uppmärksammar en märklig könsskillnad i sjukvårdens telefonrådgivning.

Detta egendomliga förhållande sysselsätter just nu Inger K Holmström, professor i vårdvetenskap vid Mälardalens högskola.

För två år sedan publicerade hon en studie som visade att när pappor ringde sjukvårdsrådgivningen om sina sjuka barn fick de oftare en läkartid för sina barn, medan mammor i samma ärende fick goda råd och ombads att vänta och se.

– Sedan upptäckte vi att mönstret upprepades när män respektive kvinnor ringde för egen sjukdom, säger Inger Holmström.

Det pågående projektet kallas ”Att utveckla telefonsjuksköterskors genuskompetens” och har stöd av Vetenskapsrådet.

I projektets databas finns 5 000 inspelade, avidentifierade samtal till sjukvårdsrådgivningen med en genomsnittlig längd på drygt fem minuter. 800 av dessa samtal har analyserats.

I en intervjuundersökning som Inger Holmström tidigare genomförde sade telefonsjuksköterskor bland annat att ”pappor har inte koll på någonting” och ”det är lättare att prata med en annan kvinna”.

Det var sådana svar som ledde henne in på detta forskningsfält.

Men hur kan det komma sig att denna helt övervägande kvinnliga yrkesgrupp är mindre benägen att ge kvinnor en läkartid?

– Kommunikationsmönstren i samtalen skiljer sig. Kvinnor talar mer om känslor och oro, män mer om fakta.

– Vi socialiseras in i olika mönster från början och egentligen är det ju inget problem att vi uttrycker oss på olika sätt, men det är symtomen och inget annat som ska avgöra om man får komma till läkare.

Skillnaderna har heller inte kunnat förklaras med att männen var sjukare. Materialet är indelat efter olika diagnoser, olika boendemiljö och geografisk hemort.

Får de här skillnaderna konsekvenser också för utfallet när det gäller patienternas hälsa?

– Det skulle jag gärna också vilja titta på, men så här långt går det inte dra några slutsatser om detta.

Närmast väntar en utbildningsinsats riktad mot telefonsjuksköterskor på två orter i Sverige, vilka talar hon inte om.

Hon är också angelägen om att inte på något vis skuldbelägga sjuksköterskorna.

– Jag vill absolut inte komma och säga ”ni gör fel”. Att vara telefonsjuksköterska är ett svårt och krävande yrke som kräver stor erfarenhet.

Inger K Holmström har forskat i tio år kring olika aspekter av telefonrådgivning. Det pågående projektet ska avslutas i år.

Mer läsning

Annons