Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Pedagogisk revolution – utan lärarmedverkan

Många var de yrkesgrupper som var med och tog fram den nya, datorbaserade, pedagogiken för Västerås kommunala grundskolor. En hölls dock utanför – lärarna.

Annons
Den nya skolan. När varje elev får en egen dator öppnas helt nya vägar till meningsfullt lärande. Det är i alla fall tanken med den så kallade 1 till 1-pedagogiken, som Proaros i höstas fattade beslut om att införa på alla kommunala grundskolor. Datorerna på bilden tillhör klass 6 på Hammarbyskolan. FOTO: MARGARETA ANDERSSON

Det var den 14 oktober i fjol som nyheten presenterades vid en presskonferens: alla Västeråselever ned till årskurs 6 får en egen laptop.

Proaros ordförande Lars Kallsäby (C) beskrev förändringen av skolarbetet som den största sedan introduktionen av penna och papper – en ”pedagogisk revolution”.

Bakom förslaget låg den så kallade MUL-gruppen.

MUL står för Meningsfullt och Utmanande Lärande, och i gruppen ingick tjänstemän med ett brett spektrum av kompetenser: en rektor, en ekonom, en HR-expert, en kommunikationsstrateg, en IT-chef och så projektledaren Bitte Henriksson från Proaros Lärande och Utbildning.

Ingen lärare? Hade inte det varit lämpligt vid en pedagogisk reform?

–Nej, ingen lärare. Men vi har ju haft kontakter med lärare, vi vet ju att de vill det här. Och våra rektorer har naturligtvis förankring i verksamheten, säger Bitte Henriksson.

Våren 2009 skickade Proaros ut en intresseförfrågan – alla skolor fick svara på om de ville bli en del av en-till-en-projektet.

De lärare VLT talat med uppger att deras rektorer tackade ja utan att på något sätt rådgöra med dem först.

Per Dahlberg, ordförande i Lärarförbundets Västeråsavdelning, bekräftar bilden:

–Delaktigheten för lärarna har varit dålig, obefintlig kan man väl säga. Det är så det är i dag, mycket av skolutvecklingen i Proaros sker på tjänstemannanivå, säger han.

Lärarförbundet i Västerås gillar tanken att ge alla elever datorer, men Per Dahlberg medger att många medlemmar är skeptiska.

Farhågorna gäller att behöva ägna undervisningstid åt att agera datorpolis, men många känner också en osäkerhet inför hur de ska integrera datorn i undervisningen.

– De som har frågat arbetsgivaren har fått till svar att det får de ta fram själva.

En som känner sig osäker är Hillevi Borg, konsument- och hemkunskapslärare på Önstaskolan, där årskurs 6 fick sina laptopar vecka 48.

–Vi efterlyser fortfarande hur man ska få ut mesta möjliga av dem så att det blir ett verktyg och inte en leksak, säger hon.

Får ni någon utbildning i detta?

– Ja, det hoppas jag. Men barnen har ju redan fått datorerna.

Eleverna kanske kan ta fram recept från nätet?

– Det är väl okej om man är ensam, men kanske inte om man ska ha 14 datorer stående på arbetsbänkarna.

Det som kanske väckte starkast reaktioner bland lärarna var när politiker och tjänstemän talade i termer av att ”nu ska man inte längre stå vid katedern”.

– De har uppenbart inte varit i skolan på länge, för det där finns ju inte i dag. En lärare i dag har kanske ett skrivbord för sina papper, men ingen kateder. Det var ett hån mot lärarna, säger Per Dahlberg.

Mer läsning

Annons