Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Så arbetar polisen med försvunna personer

Annons

Vakthavande befäl får ett larm om en försvunnen person. Enligt en särskild mall utifrån bland annat ålder, hälsa, väderlek och platsen för försvinnandet, görs en bedömning om hur kritiskt läget är. Om det inte finnas någon fara för personens liv är det beredskaps-läge. Om det finns en fara för personens liv, till exempel om en person gått vilse i svår kyla eller är sjuk och behöver medicin, är det nödläge.

En polispatrull skickas ut för informationsinhämtning och sökande i närområdet. Berörda personer intervjuas. Information går ut till sjukhus, taxi, kollektivtrafik och lokalradion. Om personen misstänks ha lämnat länet går en efterlysning ut.

Med hjälp av särskilda mallar görs en bedömning om i vilket område den försvunna personen sannolikt rör sig inom. Små barn och åldringar rör sig av förklarliga inom ett mindre område än en medelålders bärplockare. Det finns även objektsprofiler för att se hur olika kategorier av människor rör sig inom ett område. Till exempel söker sig dementa ofta till någon tidigare bostad.

Området där den försvunna personen tros befinna sig ¿i delas in i mindre delar, segment. De segment där det är troligast att personen befinner sig i genomsöks först, och med de bästa resurserna. Sökarbetet dokumenteras för att se vilka segment som är genomsökta.

Om den försvunna personen inte hittas fortsätter sökandet, som kan pågå i flera dagar. När den försvunna personen inte längre tros vara vid liv upphör räddningsarbetet. Då blir nästa uppgift i stället att hitta den döda kroppen, vilket görs enligt andra regler.

Mer läsning

Annons