Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Så ska det bli – ungefär ”Vi har varit alldeles för mycket jante tidigare”

Framtiden är utstakad. Nu har det bestämts vilken typ av stad Västerås ska vara år 2026.

Annons
Västeråstrafiken i framtiden? Bensinbilarna är ett minne blott år 2026. I stället kommer gatorna i stan att trafikeras av miljöbilar och intelligenta taxibilar som inte behöver förare. Illustration: Daniel Guerra/VLT Arkiv

Staden utan gränser är rubriken på visionen som arbetats fram under flera år, med stort deltagande av vanliga västeråsare. I går eftermiddag sa politikerna i kommunstyrelsen ja till visionen, eller måldokumentet, som det egentligen heter. När kommunfullmäktige sagt sitt träder det i kraft. Då börjar den nya inriktningen för staden gälla. Måldokumentet ska vara ett hjälpmedel i vardagen för kommunens politiker och tjänstemän. De beslut som fattas, de strategier som dras upp, ska gå i linje med måldokumentets innehåll.

– En stad med ambitioner måste ha en långsiktig inriktning, säger stadsdirektören Monica Ericsson som lett visionsarbetet.

Staden utan gränser är rubriken på det tvåsidiga bladet, som inte är särskilt revolutionerande. Rubriken anspelar mer på ett fritt tankesätt än på det fysiska. Det tar avstamp i vad Västerås är redan nu: en ekonomiskt stark stad med industritraditioner.

En positiv bild målas upp. År 2026 är Västerås en stad där människan och tekniken verkar i en framgångsrik symbios. Västerås är fortfarande ledande inom elkraft, automation, miljö- och energiteknik. Hit flyttar folk för att jobba, det ger skattekronor och en god välfärd. Det talas om mångfald som tillgång, om västeråsare som känner delaktighet. Om att samarbete och samverkan syns inom och mellan olika sektorer, och om att Västerås sträcker sig ut i världen. Stan bubblar av engagemang och här kan man få storslagna upplevelser inom kultur och idrott. Västerås har handlingskraft, slås också fast.

– Vi har varit alldeles för mycket jante och lagom tidigare, tycker Monica Ericsson.

Senast kommunen tog fram ett måldokument brydde man sig inte om att fråga västeråsarna. Med 2026-visionen var det annorlunda. Västerås stad hade en särskild hemsida där alla medborgare kunde tycka till, man samarbetade med VLT för att få in västeråsares idéer och man bjöd in företagare och föreningar till träffar.

2 000 personer engagerade sig och lämnade ifrån sig 4 500 förslag över vad de vill se i staden om 16 år.

En enorm mängd konkreta idéer – vissa krockade – skulle fogas ihop till en vision som alla politiska partier kan ställa sig bakom.

– Vi tog hjälp av Mälardalens högskola och vi träffade även Säpo. De är duktiga på att hantera stora material där det gäller att kunna upptäcka mönster.

I analysstadiet tolkades exempelvis ett konkret förslag som ”Jag vill ha fler fik” som att personen vill trivas i Västerås.

Du är inte rädd att folk som lämnat in konkreta förslag blir besvikna, att de tycker att slutresultatet mest är en massa vackra ord?

– Jag kan förstå en sådan reaktion. Men vi har försökt att vara tydliga med att alla inte kommer kunna känna igen sitt eget förslag i målbilden. Det viktiga är att två tusen västeråsare bidragit, att deras åsikter tillsammans bildar ett mönster som blivit en målbild, säger Monica Ericsson.

Varför kan målbilden inte vara konkretare?

– Den måste vara lite luddig för att fungera under så lång tid. De strategier som sedan dras upp inom olika sektorer blir konkretare. Närmast ska näringslivsplanen revideras och en ny kommuntäckande översiktsplan tas fram. I det arbetet ska man förhålla sig till måldokumentet.

Mer läsning

Annons