Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Slussen växermed uppgiften

Södertälje har Nordens största sluss. Men sedan invigningen 1924 har mycket vatten strömmat under bron. Slussen behöver växa.

Annons
Kallt välkomnande. Forza Hoofddorp dyker först upp i kameramonitorn som bevakar Igelstabron, slusspersonalen har sedan en kvart på sig att förbereda fartygets ankomst. Arbetsledaren Hans Karlsson står utanför operatörsrummet och övervakar slussningen. Foto: Ulf Axelson

Forza Hoofddorp är namnet på det fartyg som flyter genom de södra slussportarna. Det tycks inte ha något slut. Mittsektionen pryds av ett istäcke som väcker impulsen att snöra på sig skridskor.

Som om tre stycken isbanor modell Stora torget staplats upp efter varandra på lastytan. Tusentals istappar kivas om utrymmet längs fartygssidorna.

Forza Hoofddorp är stort. Med 100 meter i längd och 16 meter i bredd, har det cirka 1,5 meter till godo på var sida i Södertälje sluss. Med en ombyggd sluss skulle Forza Hoofddorp tävla i flugviktsklassen.

– Vi skulle kunna ta in båtar med 23 meters bredd, säger Hans Karlsson, arbetsledare för drift och underhåll vid Södertälje sluss.

De 135 meterna, mellan södra och norra slussportarna, som skiljer Mälaren från Östersjön är Hans Karlssons ansvarsområde.

Konung Gustav V klippte invigningsbandet till Södertälje sluss 1924, men en brasklapp har graverats in på fasaden till slussbyggnaden från samma år: Det står att konungen invigde slussen ”i dess ombyggda skick”.

– Södertäljekanalens första sluss invigdes 1809.

För ett 40-tal år sedan gjordes grundningsarbeten och kanalen breddades.

– Och södra portarna byttes ut 2007, de hade blivit påkörda några gånger.

Men slussen som den ser ut den här decemberförmiddagen 2009 är i stort likadan som den Gustav V klippte bandet till 1924.  De norra portarna kan fortfarande öppnas med muskelkraft genom ett vajerspel. Broöppningarna kan fortfarande reta bilister till vansinne.

Södertälje sluss har fyllt sitt syfte. Här passerar cirka 15 lastfartyg per dygn. Det behöver inte bli fler efter en tillbyggnad. Men för att kunna öka volymerna på lastfartygen och snabbare kunna tappa Mälaren på vatten när nivåerna börjar nosa på sommarstugornas farstutrappor behöver slussen byggas ut.

– Som det är nu kan vi tappa 120 kubikmeter vatten i sekunden, tanken är att vi ska klara att tappa drygt 400 kubikmeter.

Hans Karlsson vill inte hurra förrän bläcket torkat på byggloven men smyger inte med att han är förväntansfull.

– Det är klart det vore spännande att få uppleva en utbyggnad av slussen.

Han har ändå hunnit uppleva en hel del sedan han började jobba på slussen, som drivs av Sjöfartsverket, 1981. Dels genom de sex monitorer som via kameror övervakar slussen och dess inlopp. Dels från kajkanten. Vattennivåerna har ändrat karaktär.

– Förut var nivåerna höga när det var vårflod, det var normalt. Nu finns ingen normal nivå längre, säger Hans Karlsson.

Om av människan orsakade klimatförändringar ligger bakom låter han vara osagt.

Mer läsning

Annons