Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

TV: Stans skitigaste plats?

Skränande och bajsande stör i staden. Lösningen: att börja älska kajorna, menar expert.

Annons

Stinkande, nedbajsade gator och enorma skränande fågelflockar. Ett problem eller en del av stadsbilden? I många år har Västeråsarna stört sig på de stora kajflockarna som tar över staden i skymningen.

- Det finns inte någon slutlig lösning som tar bort hela problemet. Lite handlar det om attityder, säger Gunnar Ölvingsson, kommunekolog i Linköping.

Ölvingsson står bakom en rapport som har studerat kajproblemet i hela landet. Västerås är en stad i fokus, liksom Linköping, Uppsala och Hässleholm. Städer där kajor i hundratals år har varit en del av stadsbilden, och mest troligt kommer att fortsätta vara det.

- En intressant idé vore att initiera forskning till kajors beteendeekologi. Jag tror att med mer kunskap om hur de fungerar ökar toleransen, acceptansen och förståelsen. Som en bieffekt tror jag att man kan hitta skonsamma sätt att styra dem i stadsmiljön, säger Gunnar Ölvingsson.

Vad tycker du själv om kajor?

- Jag tycker att de är oerhört fascinerande och spännande, även om jag förstår att det kan bli jobbigt på utsatta platser. I slutändan tror jag det handlar om att vi som stadsmänniskor måste acceptera att ha naturen in på knuten. Vi har accepterat artificiella störningar, billjud och annat, men vi har svårare att acceptera att naturen stör oss.

I Västerås städas gatorna för att bli av med kajornas bajs, och kommunen har satt upp ljudskrämmor för att styra bort fåglarna från centrala staden. Men någon riktigt bra lösning har man inte nått.

- Vi har varit i kontakt med jättemånga firmor om olika produkter. Men de är ju så smarta de där kajorna, de överlistar de mesta. Och en del firmor har väldigt konstiga idéer, säger Britten Lööf, driftingenjör på Västerås stad.

Vad är det för idéer?

- Det vill jag inte säga. Men man kan inte lägga pengar på något man själv inte tror på.

Kajor: bra och dåliga åtgärder

Avskjutning: Fungerar inte alls.

Ljudskrämma: Fungerar bra om man flyttar runt dem. (Används i Västerås)

Belysning: Att sätta upp lampor i vissa träd har hyfsad punktvis effekt.

Beskärning: Kajorna föredrar täta träd, men att beskära trädkronorna blir inte snyggt och kostar mycket att underhålla.

Begränsa födotillgång: Svårt, då kajor lätt överlistar kluriga papperskorgar. 

Medeltidsmetoden: En lantbrukare hängde upp döda kajor i träden för att avskräcka flockarna. Det gav ingen effekt.

Information/acceptans: Informationsblad i brevlådor om kajor och hur man gör för att förebygga problem ökar befolkningens acceptans för fåglarna, men minskar inte antalet kajor.

Mer läsning