Annons
Vidare till vlt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

"Vem borde vaccineras först: ministern eller sjuksköterskan?" – filosofen Jesper Ahlin Marceta är ny krönikör på ledarsidan

Hej Jesper Ahlin Marceta!

Vad roligt att du är ny krönikör på ledarsidan – hur känns det?

Det känns väldigt roligt! Jag är uppvuxen med en lokaltidning på frukostbordet och har alltid beundrat engagemanget på ledar- och insändarsidorna. Det är i det lokala som livet händer.

Du har ett yrke som är minst sagt ovanligt – filosof. Hur brukar människor reagera när du presenterar dig?

Många har läst lite filosofi på gymnasiet eller universitetet och tycker att det är spännande. Andra har aldrig föreställt sig att det finns filosofer idag. “Hör inte filosofin hemma i antikens Grekland?” Men de flesta är nyfikna. De vill ofta att jag berättar mer om vad jag har jobbat med och vilka filosofiska frågor det forskas om i Sverige idag.

Jag, och säkert många med mig, undrar vad en filosof egentligen gör om dagarna?

Filosofer gör som de flesta andra akademiker: läser, tänker, diskuterar och skriver. Det som utmärker filosofer är vilka ämnen vi fokuserar på och hur. Vi gör till exempel sällan experiment och behöver inte ha några mikroskop, superdatorer eller partikelacceleratorer på avdelningen. Filosofiska frågor beskrivs ibland som “eviga”. Människan har i flera tusen år undrat hur moralen ska förstås, vad kunskap är och hur den verklighet vi upplever med våra sinnen egentligen är beskaffad. Vissa menar att vi fortfarande inte har kommit närmare några bra lösningar på sådana problem. Andra menar att vi åtminstone har blivit bättre på att förstå vilka frågorna är och hur vi bör försöka besvara dem. Jag och många andra filosofer hör till de sistnämnda. Människan blir bättre på att förstå hur vi ska bära oss åt för att göra vår värld begriplig för oss.

Du driver tidskriften Svensk filosofi och arbetar för att filosofi ska ta sig utanför universitetens stängda rum och bli mer tillgängligt. På vilket sätt skulle Västmanland bli en bättre plats om filosofin tog en större plats i samhället?

Sverige är ett förhållandevis ofilosofiskt land. Det betyder inte att det saknas en filosofisk dimension av vårt samhälle, men i jämförelse med exempelvis Frankrike, Tyskland eller England är svenskarna filosofiskt omedvetna. Vi lunkar på och tänker inte på sånt. Men ibland gör sig filosofin påmind. Under coronapandemin har vi svenskar till exempel debatterat hur våra vårdresurser bör fördelas. Vilken patient bör prioriteras på intensivvårdsavdelningen: den unge rökaren eller den gamle löparen? Vem borde vaccineras först: ministern eller sjuksköterskan? Det är moralfilosofiska frågor. Vi människor kommer aldrig undan filosofin – den är en del av livet. Jag tror att samhällsdebatten, både den lokala och den nationella, har mycket att vinna på att den filosofiska aspekten av livet och samhället synliggörs. Filosofiska samtal avslöjar ofta någonting intressant och viktigt om vilka vi är, hur vi tänker och vad vi värderar.

De senaste åren har du bott och arbetat i Georgiens huvudstad Tbilisi, vad kan Västmanland lära sig av Georgien och Tbilisi?

Av georgier kan västmanlänningarna lära sig att vara stolta över sin historia. Arboga och Köping och Västerås är till exempel städer som har varit viktiga för Sverige inte bara politiskt utan också kyrkligt. Georgier kan sin lokalhistoria och berättar gärna om den. Det hoppas jag att även västmanlänningarna vill göra! Jag tycker också att västmanlänningarna kan lära sig av Tbilisiborna att stadens parker är värdefulla resurser. Ta vara på det sköna! Lunka omkring med en kopp kaffe efter jobbet, lägg dig på en filt och läs tidningen, prata med en främling. Parker är mer än bara någonting man passerar när man är på väg någon annanstans.

Om VLT-läsare som inte tidigare intresserat sig för filosofi nu blir inspirerade att ta sig an de stora tänkarna – kanske i hängmattan under semestern, har du något tips på en bok eller en podd att börja med?

Själv ska jag läsa filosofiprofessorn Henrik Lagerlunds bok Den svenska filosofins historia, som gavs ut på bokförlaget Thales i fjol. Tusen år av svensk filosofi! VLT:s läsare får gärna göra mig sällskap så kan vi diskutera den i höst.

Till sist: Vad kan västmanlänningarna se fram emot att få läsa om?

Det lär ofrånkomligen bli en del filosofiska reflektioner över lokalpolitiken. Jag tycker själv att det är intressant när det som händer i den lilla världen betraktas ur stora perspektiv: kan det senaste utspelet från oppositionen jämföras med de franska revolutionärernas moraliska verklighetsuppfattning, får man en mer berikande upplevelse av kommunens investeringsram för den aktuella planperioden om den läses mot bakgrund av Aristoteles politiska filosofi? Jag hoppas att mina krönikor ska landa väl på frukostbordet hos västmanlänningarna – och att de som inte håller med mig skickar ett mail och berättar varför.

Kort om Jesper Ahlin Marceta

Ålder: 35

Förr: Forskare

Nu: Frilansande skribent och föreläsare

Politisk åskådning: Liberal

Går igång på: Den romerska republiken

Anmäl text- och faktafel