Annons
Vidare till vlt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Vindkraften på fallrepet då lönsamheten rasar

Vindkraftsindustrin är snabbt på väg att bli en krisbransch. Det är de lägre elpriserna som håller på att radera ut lönsamheten.

De senaste åren har vi haft ett par osedvanligt kalla vintrar tillsammans med långa avställningar av kärnkraft. Detta medförde tidvis extremt högt elpris. Nu är de hydrologiska förhållandena annorlunda och tillrinningen för vattenkraften har varit god.

Mycket av moderniseringar och uppgraderingar av kärnkraften har skett, men längre stopptider kommer att uppstå ytterligare ett par år efter årtionden av politisk obeslutsamhet om kraftens framtid. Vi har ändå nu en helt annan nivå på elpriset, som på elbörsen är runt 30 öre/kilowattimme. Denna prisnivå eller en något högre kan mycket väl bli rådande under åtskilliga år.

Elförbrukningen i Sverige har inte ökat på nästan 20 år och ingen ökning väntas framöver. Redan nu har vi ett stort elexportöverskott som för senaste tolvmånadersperioden var ungefär dubbelt så stort som hela vindkraftsproduktionen.

Överskottet kan väntas bestå och stiga ytterligare med mer utbyggd vindkraft. Det är först när nuvarande kärnkraft behöver börja ersättas om 15-20 år som ny elkapacitet måste finnas. Den vindkraft som nu byggs är då i det närmaste skrotfärdig.

För en ägare av vindkraft bestäms intäkten förutom av elpriset även av den subvention man får genom elcertifikaten. Den senare är nu runt 15 öre/kilowattimme efter att ha varit dubbelt så hög för ett par år sedan.

Den totala intäkten blir då kanske 40-50 öre/kilowattimme som skall ställas mot kostnaden för ny vindkraft som brukar anges till minst 60 öre/kilowattimme. Detta gäller landbaserad vindkraft. Havsbaserad är ännu dyrare. Alla inser att med sådana förhållanden under längre tid ser framtiden mörk ut för vindkraften. Det är bara om de politiskt beslutade subventionerna ökar som ekonomin kan räddas.

För 2-3 år sedan börsintroducerades vindkraftsföretagen Arise Windpower och Eolus Vind, men resan på börsen har inte blivit munter. Under det senaste året har företagen fått se sin aktiekurs falla med 25 respektive 35 procent.

För Arise Windpower, med PG Gyllenhammar som inköpt styrelseordförande, är fallet på två år runt 40 procent. Nu den 25 april invaldes Maud Olofsson i styrelsen, kanske för att utverka mer subventioner.

De i dagarna redovisade kvartalsrapporterna visade för båda företagen ett vinstfall på 30 procent från förra året. Eolus Vindmeddelade vidare att årets förväntade vinst blir betydligt lägre än vad som tidigare uppgivits. Det bör även observeras att det lägre elpriset ännu bara fått begränsat genomslag i företagens ekonomiska redovisning på grund av längre försäljningskontrakt, så risken för fortsatt försämring är stor.

Vindkraften har aldrig behövts för landets elförsörjning och troligen skulle inte ett enda verk ha byggts om inte subventionerna funnits. Kungliga Vetenskapsakademiens Energiutskott skrev nyligen om detta i SvD den 22 april under rubriken Meningslös satsning på vindkraft.

Det sannolika är att utbyggnaden av ny vindkraft kommer att ebba ut i takt med att den nya ekonomiska situationen blir känd bland investerare och banker. Bäst vore att en politisk blocköverskridande överenskommelse snarast träffades om den framtida elförsörjningen. I en sådan skulle alla snedvridande subventioner och avgifter plockas bort, då dessa bara leder till stora onödiga samhällskostnader.

Sivert Göthlin, civilingenjör

Tidigare ansvarig för driften av Vattenfalls elproduktion och det svenska stamnätet

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel