Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Yngre boplats än väntat

När arkeologerna började sina utgrävningar vid Gilltuna trodde de att det var en boplats bara från äldre järnåldern. Men fynd visar att folk bodde där även senare.

Annons

De flesta större arkeologiska utgrävningar som gjorts i Västmanland och Uppland har visat att man efter äldre järnåldern flyttat sina boplatser upp i skogskanten. Detta för att bedriva jordbruk på åkermarken, där man tidigare bodde.

– Men i Gilltuna har vi hittat fynd som tyder på att folk har bott kvar ända fram till yngre järnålderns sista period, vikingatiden. Vi har hittat två silvermynt, varav det yngsta är från runt 800 efter Kristus. Vi har också grävt fram både hästbroddar, keramik och huskonstruktioner från yngre järnåldern, säger arkeolog Tony Engström, som leder utgrävningarna.

– Ordet Tuna vet vi hade en stor betydelse ända från äldre järnåldern. Det var en plats eller en gård, som var adminstrativt centrum för en större region. Vi har hittat rester av en stor gård i Gilltuna och den kan ha varit ett centrum. Men exakt vilken tid gården är ifrån är för tidigt att säga.

Arkeologerna har samlat in prover i stolphål av bland annat sädeskorn och keramik från den stora gården och andra mindre gårdar på platsen. Med början i höst ska dessa fynd analyseras för att se om man kan datera boplatserna bättre. För att kartlägga hela fornlämningen görs även analyser av till exempel kolrester, keramik, ben, malstenar och knivar.

– Denna vecka gräver vi upp vattenbrunnar. I botten och sidorna har trädgrenar flätats ihop till korgar för att inte jord ska falla ner. Genom att analysera trä från korgarna kan vi datera brunnarna och boplatserna intill.