Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Agneta Berliner (fp): EU behöver Lissabonfördraget

Annons

Som Europavän har jag en positiv syn på Lissabonfördraget, till skillnad från socialdemokraterna Yngve Wernersson och Thure Jadestig samt LO-mannen Sven Malm. Europas länder - även de största - är för små för att på egen hand klara de utmaningar Europas medborgare står inför.

Dit hör den gränsöverskridande brottsligheten och klimatförändringarna. Dit hör behovet av att ytterligare stärka vår konkurrenskraft i globaliseringens tid samt, inte minst, att kunna agera utanför EU:s eget territorium för att motverka förtryck, fattigdom och terrorism.

Lissabonfördraget är nödvändigt för att vi ska kunna arbeta tillsammans inom EU på ett öppnare, mer effektivt och mer demokratiskt sätt än idag. Utan Lissabonfördraget är det också i stort sett stopp för att ta emot fler medlemmar. Det vore olyckligt att försvåra processen att ta emot länder som Kroatien, Bosnien-Hercegovina, Kosovo, Serbien med flera.

Lissabonfördraget är ett bättre fördrag än det nuvarande Nicefördraget. EU:s offentlighetsprinciper ges en större tyngd. Europaparlamentet blir medbeslutande på i stort sett alla områden - de folkvalda får ett avgörande inflytande över besluten. Och när det gäller artikelförfattarnas farhågor för förändringar i röstvikter, så kan jag bara konstatera att om inte Lissabonfördraget går igenom, så förlorar Sverige två platser i Europaparlamentet.

Det irländska folkomröstningsresultatet är en motgång för EU, ett politiskt problem som behöver lösas. Men det innebär inte att arbetet i EU stannar av. Över hälften av EU:s länder har redan godkänt Lissabonfördraget. Den irländska regeringen kommer nu aktivt att samråda, både internt och med andra medlemsstater, för att föreslå en gemensam väg framåt. Vilken väg som till slut väljs beror både på Irlands och övriga medlemsländers inställning. Här i Sverige fortsätter vår process som planerat. Det är viktigt för demokratin att alla länder får möjlighet att självständigt ta ställning till Lissabonfördraget.

Mest alarmerande är att Wernersson, Jadestig och Malm säger sig vilja påverka EU i en riktning bort från marknadsliberalism. Jag menar tvärtom att den inre marknaden är kärnan i EU - en succé som vi idag oftast ser som en självklarhet. I och med att de gamla hindren för handel och konkurrens har försvunnit så kan människor, varor, tjänster och kapital röra sig lika fritt inom EU som inom ett land. Och här hemma kan vi ta del av ett fantastiskt utbud av produkter från hela EU. Enligt EU-kommissionen har den inre marknaden de senaste 15 åren skapat 2,5 miljoner nya arbeten och lett till ökat välstånd motsvarande mer än 800 miljarder euro.

När den inre marknaden skapades fick länderna i EU ett starkare incitament att liberalisera marknader som tidigare om-fattades av statliga monopol, till exempel telekommunikationer, el, gas och vatten. Avregleringarna har medfört att priserna på inrikes telefonsamtal har sjunkit till en bråkdel av vad de var för tio år sedan. EU:s anti-trustpolitik hindrar företag från att ingå prisöverkommelser eller dela upp marknaden mellan sig. När de inhemska marknaderna öppnades kunde fler företag konkurrera med varandra. Detta betyder lägre priser för konsumenterna och en bonus i form av större urval av varor och tjänster.

Företag som verkar på EU:s inre marknad vet att de har tillgång till 490 miljoner konsumenter. Då kan företagen uppnå tekniska och ekonomiska fördelar, vilket i sin tur innebär lägre priser. Den inre marknaden fungerar också som en språngbräda som hjälper europeiska företag att expandera på dagens globaliserade marknader.

Genom att de nationella hindren har undanröjts har mer än 15 miljoner européer begett sig till ett annat EU-land för att arbeta eller för att slå sig ner efter pensioneringen. Våra ungdomar har hela EU:s universitetsvärld att välja på när de vill studera.

Vad på den inre marknaden, som varit så framgångsrik, vill socialdemokraterna ta bort?

För mig som liberal är de främsta målen med EU-samarbetet fred, frihet och demokrati. Det vore befriande om EU kan lösgöra sig från institutionella frågor och med en ny plattform ta emot nya medlemmar och fortsätta göra saker som verkligen betyder något för oss européer. Och för världen. Då behövs Lissabonfördraget.

Agneta Berliner

riksdagsledamot för Västmanland

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons