Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Både pengar och miljö kan sparas

Annons

Byggsektorn stod 2004 för cirka 20 procent av bruttonationalprodukten (BNP) i Sverige. Branschen står också för cirka 40 procent av energiförbrukningen och gör av med 70 miljoner ton material och 3 miljoner ton kemiska ämnen årligen.

Verksamheten skapar och förändrar livsmiljön, på gott och ont. Med sådana volymer och effekter blir det uppenbart att all upphandling av byggnation - framför allt den offentligt upphandlade - borde styra mot tydliga miljömål. När den gröna omställningen diskuteras borde byggandet stå i fokus.

I dag samlas miljöpartiet och socialdemokraterna i Västerås för att diskutera hur regeringen kan få fart på den gröna omställningen av Sverige. Att döma av Mona Sahlins ord i riksdagen när hon installerades som samhällsbyggnadsminister vid det nybildade miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet så är ett hållbart bostadsbyggande en viktig del av ansvaret.

Skanska granskade förra året i en rapport författad av Robert Lundmark, filosofie doktor i nationalekonomi, hur byggsektorn skulle kunna bidra till en långsiktigt hållbar utveckling. En nyckelfråga är hur byggnadsverk upphandlas - efter lägst byggkostnad eller lägst förvaltningskostnad?

Speciellt vid offentlig upphandling borde det ligga i den offentliga sektorns intresse att inte enbart titta på de kortsiktiga ekonomiska aspekterna utan även inkludera livscykelkostnader och en samhällsekonomisk analys - vad kostar det här totalt sett och vilka miljömässiga externa effekter uppstår? I dag styr upphandlingar oftast mot det alternativ som enbart är billigast vid färdigställandet, trots att det är i driftsskedet som de stora kostnaderna finns. Livscykelkalkyler - där man tar hänsyn till en byggnads hela livslängd - saknas nästan helt. Hur livscykelkostnaderna kan minskas är avgörande ur både ett ekonomiskt och ett hållbarhetsperspektiv.

För en byggnad med en livslängd på cirka 50 år står uppförandet för cirka 10 procent av totalkostnaden. Resterande 90 procent tillkommer under de kommande 50 åren då byggnaden nyttjas, slits och renoveras. Det gör det intressant att titta på hur livscykelkostnaderna kan reduceras.

Den rapport Skanska lät ta fram visade att om driftskostnaderna kunde sänkas med bara 5 procent via genomförande av olika åtgärder skulle det minska kostnaderna för samhället med cirka 10 miljarder kronor per år. Det handlar om att välja de senaste metoderna och produkterna för bland annat energibesparing - i ventilation, uppvärmning, med mera.

Incitamenten för att tänka långsiktigt och projektera med tekniska lösningar som reducerar samhällsekonomiska kostnader är i dag alldeles för små för aktörerna inom byggsektorn. Kraven på byggsektorns aktörer skulle kunna vara betydligt högre att ta fram långsiktigt hållbara och totalt sett kostnadseffektiva lösningar. De överlägset största beställarna - de offentliga - har kraft och möjlighet att påverka och förändra genom ökade krav, ett ansvar de tar i alldeles för liten utsträckning i dag.

Inom ramen för lagen om offentlig upphandling (LOU) finns det utrymme att börja tillämpa ett mer långsiktigt kostnadsperspektiv inom den offentliga upphandlingen. Olyckligtvis saknas i dag effektiva kriterier för att säkerställa en upphandling som minimerar den totala samhällsekonomiska kostnaden sett över en byggnads eller anläggnings livscykel. Därmed riskerar våra offentliga upphandlingar att systematiskt avvika från vad som är samhällsekonomiskt bäst.

Om regeringen och samarbetspartierna är redo att lyssna så har vi tankar att utveckla. Vi är redo att delta i arbetet med att ställa om vår sektor mot ett mer hållbart byggande. Men det krävs politiska beslut först.

Vi föreslår att ni börjar med att ställa krav på att minst en statlig beställare under 2005 ska upphandla två större projekt utifrån ett livscykelkostnadsperspektiv. Fortsätt sedan med att merparten av de statliga beställarna under 2006 ska upphandla minst två projekt på detta sätt. Under 2007 bör kravet ökas till det dubbla. Samtidigt bör åtgärder vidtas för att även få med landsting och kommunala beställare.

I flera av de länder Skanska verkar ser vi en mycket positiv miljöutveckling när den offentliga sektorn agerar genom att använda sin köpkraft. Våra erfarenheter från Sverige är emellertid att denna potential inte utnyttjas i särskilt stor omfattning.

Mats Williamson, vd för Skanska Sverige

Johan Gerklev, miljöchef för Skanska Sverige

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons