Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Barbara Conte (MP): Påverkan på livsstilen ger bättre hälsa

Annons
Koll på livsstil. Vid vårdbesök ska personer som behöver ändra livsstil identifieras och erbjudas rådgivning och stöd.Foto: VLT:s arkiv

Ett samhälle med stora sociala och ekonomiska klyftor skapar ohälsa. Sedan flera decennier ses en ökad skillnad i hälsa.

Även om hälsan i stort har förbättras så går det långsammare för dem som har sämst hälsa. Det är inte hållbart i långa loppet eftersom skillnaderna i sig är en riskfaktor för ohälsa.

Aktuell forskning visar att i socialt och ekonomiskt utsatta områden behövs mer resurser och större insatser än i andra områden vad gäller förebyggande och hälsofrämjande arbete, även från sjukvården.

Det ensidigt medicinska perspektivet på senare år har kommit att sätta folkhälso-arbete i skymundan. Hälsopolitiken kom att fokuseras på sjukvårdens utbyggnad. Sett över de senaste åren kan vi se att sjukdomsmönstren förändras.

Infektionssjukdomar har minskat kraftigt. Kroniska sjukdomar, framför allt hjärt-kärlsjukdomar, står för merparten av dödligheten. Medellivslängden har ökat. Vi lever längre, men vi mår inte alltid bättre – psykiska sjukdomar ökar. Det sjukdomsförebyggande arbete som förekommer är nästan alltid med läkemedel, men påverkan på livsstil är många gånger det effektivaste sättet att förbättra befolkningens hälsa.

Synen på förebyggande hälso- och sjukvård ser olika ut inom landstingets verksamheter. Därför kommer Landstinget Västmanland att lägga fokus på ett mer hälsoinriktat arbete. I stor usträckning handlar det om att ändra synsätt för att i ett tidigt skede identifiera och hjälpa riskpatienter.

Utvecklingen av detta arbete ska utgå från Socialstyrelsens nationella riktlinjer, som bygger på evidensbaserade metoder för jämlika, hälsofrämjande och sjukdoms-förebyggande insatser inom hälso- och sjukvården. Målsättningen är att åstadkomma ett arbetssätt bland vårdpersonalen som gör att patienter med behov av livsstilsförändringar kan identifieras i samband med vårdkontakt, och att dessa patienter erbjuds adekvat rådgivning och stöd. Varje möte i vården ska ses som en möjlighet att stärka friskfaktorer och främja hälsa.

Det yttersta ansvaret för att landstingets vårdverksamheter utvecklar sitt hälsoinriktade arbete ligger på förvaltningarna Västmanlands Sjukhus och Primärvård, Psykiatri och Handikappverksamhet. Där har Kompetenscentrum för Hälsa en viktig roll med att stödja arbetet. Sjukvården ska arbeta efter de klinikspecifika handlingsplaner för införandet av Program för bättre hälsa som tas fram under 2012. All personal som verkar på landstingets uppdrag ska erbjudas relevant utbildning i enlighet med rekommendationerna i Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder.

En viktig del för att utveckla landstingets hälsoinriktade arbete är de projekt som drivs inom ramen för Landstinget Västmanlands medlemskap i nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS). En hälsoorienterad verksamhet styr mot hälsoresultat och tydliggör hälso- och sjukvårdens uppdrag; att utöver evidensbaserad medicinsk behandling av sjukdom också utveckla insatser för att förebygga sjukdom.

Det innebär att befolkning, patienter och anställda i Landstinget Västmanland ska erbjudas utökade möjligheter till hälsofrämjande insatser för att nå bättre hälsa.

I det nya primärvårdsprogrammet som träder i kraft den 1 januari 2013, förstärks vårdcentralernas hälsoinriktade uppdrag. Vårdcentralerna ska kunna erbjuda rådgivning om goda matvanor, ökad fysisk aktivitet, tobaksprevention och alkoholriskbruk. De ska också kunna erbjuda rådgivning vid tidiga tecken på stressrelaterad ohälsa.

För patienter med ohälsosamma levnadsvanor och som är i behov av förändring, finns Hälsocentren som ett komplement. Här finns personal med särskild kompetens för att vägleda och motivera till livsstilsförändringar.

Hälsocentren är en del av landstingets primärvårdsutbud, men utgör en resurs för både primär- och länssjukvård, dit patienter som behöver hjälp att förändra sina levnadsvanor kan hänvisas. De är också öppna för personer som själva söker hjälp för att uppnå en hälsosammare livsstil.

Utgångspunkter för det gemensamma folkhälsoarbetet i länet är att samverka för en god hälsoutveckling, angripa den ojämlika fördelningen av hälsa, verka för en god hälsa hos barn och ungdomar, verka för ett hälsosamt åldrande och att stärka det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet.

Utvecklingen mot ett mer hälsofrämjande landsting bidrar till att nå det övergripande nationella folkhälsomålet och är också i linje med EU:s hälsostrategi.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons