Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Björnön av stort värde för västeråsarna

Annons

Hans Stackegård tycker i VLT den 5 juli att vi inte ska gräva ner oss i träd-kramning och att gnället på avverkningen på Björnöhalsen skall vara avslutat. Han har tydligen inte så starka känslor för naturen och omgivningarna på Björnön.

Vi är dock övertygade om att många västeråsare är förtjusta i Björnön som den ser ut i dag, vilket inte minst visat sig i insändare i lokal press och i samtal med västeråsare sedan hotet om skogavverkning på Björnön kom till allmän kännedom år 2001.

Större delen av de 43 hektar (cirka 80 fotbollsplaners yta) som påverkas av avverkning kommer att kalhuggas helt. Det är i vår del av Sverige ovanligt med så stora kalhyggen. Normalt behåller skogsägaren hålträd och grupper av lövträd som är en bristvara

i skogen för att öka den biologiska mångfalden. Inga fröträd kan heller sparas utom möjligen i randzonen. Attraktionsvärdet för friluftsliv och rekreation påverkas negativt.

En påverkan av natur- och friluftslivet har ett pris och detta har inte utretts. Enligt flygplatsen innebär inte avverkningen några egentliga kostnader eftersom avverkningskostnaderna täcks av intäkterna från avverkningen. Värdena för den natur och rekreation på Björnön som påverkas värderas således till noll kronor.

Stackegård skriver om att locka charterbolag till att flyga från Västerås. Men kan det inte vara så att Björnön betyder mest för just de västeråsare som inte har råd att åka på charterresa?

Miljööverdomstolens dom ger tillstånd för flygplatsen att avverka skog på Björnön. Ett sådant tillstånd behöver inte utnyttjas. Lika lite som att man måste bygga för att man fått ett bygglov beviljat.

Även kyrktorn, hus och master sticker upp i den zon som enligt luftfartsverket ska hållas fri från hinder. Hur gör man där? Där har vi inte sett några förslag på åtgärder. Varför hugga ner all skog som sticker upp i zonen om man ändå låter byggnader vara kvar?

Även 1 000 kvadratmeter av Björnöberget når som mest fem meter upp i den hinderfria zonen. Nedschaktning av denna yta är inte med i flygplatsens åtgärdsförslag för Björnön.

Det finns möjligheter till alternativa lösningar. Man kan exempelvis korta av landningsbanan, som nu är 2 501 meter, i södra änden mot Björnön eller flytta hela banan en bit norrut. Ju mer man kortar av banan i söder eller flyttar banan norrut desto mindre påverkas Björnön. Alternativa lösningar och kostnaderna för dessa var otillräckligt belysta i miljökonsekvensbeskrivningen från 2001.

Måste vi ha en storflygplats i Västerås som ska ta emot de största planen som finns? Borde det inte räcka med att vi kan flyga inom landet samt till Köpenhamn, Oslo, Helsingfors med mindre plan och sedan till exempel i Köpenhamn byta till större plan ut i vida världen?

Förhoppningsvis kan både de som är för och emot en avverkning på Björnön vara eniga om en sak: Flygplatsens framtid måste diskuteras först. Flygplatsens ekonomiska situation slutar med stor sannolikhet i konkurs 2006 om inte ägarna Västerås stad (60 procent) och Luftfartsverket (40 procent) går in med nya stödpengar. 2003 gick ägarna in med

ett stödpaket för åren 2003-2006 som bland annat innebar ett aktieägartillskott på 55 miljoner, varav staden då bidrog med 33 miljoner. Nu är flygplatsens kapital på upphällningen igen på grund av årliga förluster på cirka 15 miljoner.

Alltså, diskutera och ta beslut om flygplatsens framtid först innan det så mycket som bryts en kvist på Björnön. Annars kan det bli som flera befarat: att man först avverkar på Björnön och sedan strax efter lägger ner flygplatsen.

Mikael Vilbaste

Andreas Porswald

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons