Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Därför ändrades regelverket i sjukförsäkringen

I dag anordnas demonstrationer runt om i landet mot de nya sjukskrivningsregler som trädde i kraft den 1 juli förra året.

Annons

Att på olika sätt visa sitt missnöje med olika offentliga beslut är en grundlagsskyddad rättighet som är viktig att bejaka. Samtidigt vill vi ta det här tillfället för att förklara varför regeringen har förändrat regelverket i sjukförsäkringen och varför vi menar att förändringarna leder till en förbättring.

Uppropet tar upp tre viktiga punkter under rubrikerna:

* Gärna jobb - men först hjälp att bli frisk

* Garantera rättssäkerheten hos Försäkringskassan

* Återupprätta tilltron till den enskilde

En huvudpunkt för undertecknarna är att samhället bör satsa på tidig medicinsk rehabilitering och att arbetsplatserna bör anpassas till individernas förutsättningar. Dessutom kräver man att den tidsbegränsade sjukersättningen återinförs.

Regeringen satsar i år och nästa år sammanlagt 1,6 miljarder kronor på att stärka den medicinska rehabiliteringen. Detta kan jämföras med de 90 miljoner kronor årligen, som den förra regeringen satsade på arbetslivsinriktad rehabilitering.

Att mer pengar satsas på rehabilitering innebär inte att arbetsgivarna fråntas sitt ansvar för arbetsplatsanpassning och andra åtgärder på arbetsplatsen. Bidraget för arbetsplatsanpassning har höjts från max 60 000 kronor till 100 000. Samtidigt har regeringen ökat anslaget för lönebidragsanställningar.

Självklart ska även personer med sjukersättning och ålderspension få ta del av medicinsk rehabilitering.

Landstingen har redan i dag en lagstadgad skyldighet att erbjuda alla som har behov av rehabilitering stöd och hjälp.

När det gäller rättssäkerheten hos Försäkringskassan har regeringen tagit några viktiga steg för att förbättra situationen. Den 1 juli i år inleder Inspektionen för socialförsäkringen sitt arbete.

Det är regeringens bestämda uppfattning att en oberoende tillsyn över socialförsäkringsområdet är nödvändig för att medborgarna ska känna ökad tilltro till att socialförsäkringen hanteras rättssäkert och effektivt.

På två punkter delar vi inte uppropets uppfattning. Vi vill inte återinföra den tidsbegränsade sjukersättningen och vi anser inte att Försäkringskassans försäkringsmedicinska rådgivare (tidigare försäkringsläkare) ska avskaffas. Den tidsbegränsade sjukersättningen infördes 2003 och blev med tiden en passivitetsfälla.

När Försäkringskassan småningom, via Pila-projektet, följde upp hur ersättningen fungerade visade det sig att endast cirka tre procent kunde återvända till arbetsmarknaden. Vi tycker det är för dåligt, särskilt med tanke på att det handlar om en grupp som inledningsvis inte hade bedömts ha permanent nedsatt arbetsförmåga.

Regeringen arbetar därför just nu med att ta fram en annan modell som mer bygger på kontinuerlig aktivitet och uppföljning, snarare än enbart återkommande kontroller av arbetsförmågan.

Vi är också övertygade om att Försäkringskassan behöver försäkringsmedicinsk kompetens i den egna organisationen. Därför behöver myndigheten den kompetens som de försäkringsmedicinska rådgivarna tillför. Dock är det viktigt att samtidigt förbättra den försäkringsmedicinska kompetensen i primärvården och på arbetsplatserna.

Det är därför som regeringen har valt att avsätta 650 miljoner kronor årligen till en förstärkt företagshälsovård. Vi är övertygade om att den här satsningen kommer bidra till att överbrygga de förtroendeklyftor som i dag kan förekomma mellan sjukvården, arbetsgivarna och Försäkringskassan.

Cristina Husmark Pehrsson (M)

socialförsäkringsminister 

Solveig Zander (C)

riksdagsledamot för Uppsala län, 

Ulf Nilsson (FP)

riksdagsledamot för Skåne län, 

Lars Gustafsson (KD)

riksdagsledamot för Hallands län,socialförsäkringsutskottet

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons