Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Emily Storm: Rädda mangroveskogarna!

Tigerräkor, jätteräkor eller scampi - kärt barn har många namn.

Annons

Oavsett benämning odlas de i samma dammar och bidrar till samma skövling - skövling av livsviktiga mangroveskogar, livsviktiga i flera avseenden. Skogen ger skydd till befolkningen, hem till en massa djur och försörjer människor med mat. Skogarna ger liv helt enkelt.

Dessa skogar jämnar man med marken för att anlägga dammar att odla jätteräkor i. Dammarna besprutas sedan med massvis av kemikalier och antibiotika för att sedan överges när de inte längre är produktiva, kvar blir obrukbar mark och ett förstört ekosystem. Hur kan det kännas moraliskt riktigt att förtära dessa delikatesser?

Mangroveskog växer i tropiska kustområden och det var i början av 1980-talet som industrin kring jätteräkor tog fart. I dag har det gått så långt att hälften av all ursprunglig mangroveskog är borta.

I mangroveskogen - eller träsken som de också kallas - råder en stor biologisk mångfald, som är viktig att bevara. Där lever många arter som endast kan leva i den naturtypen och skogen fungerar också bra som barnkammare. Djur som i vanliga fall lever ute i havet söker sig nämnligen till mangroveskogen för att skydda sina yngel. Alltså är skogarna väldigt viktiga för att fortplantningen ska kunna ske och för att inte arter ska dö ut.

Många människor som bor vid mangroveskogarna försörjer sig på den. De fiskar och samlar musslor, hämtar ved och använder växter från skogen som medicin. När skogarna skövlas och dammarna anläggs tvingas människorna att flytta ifrån sina hem och många blir utan mark. Det här har lett till stora konflikter med hot och våld.

I räkodlingarna används räkyngel som fångas i vilt tillstånd och fisket efter dessa räkyngel hotar många andra arter i havet. Det är nämligen så att för varje räkyngel som fångas beräknas upp till 1 000 andra yngel av fisk och skaldjur följa med. Men dessa tar man inte hand om utan de rensas bort och slängs.

Räkorna rensas och paketeras i stora industrier. Där är det oftast kvinnor och barn som arbetar under fruktansvärda förhållanden. Rapporter finns om övergrepp och sexuellt utnyttjande. Lönen ligger under minimilön.

Vid tsunuamikatastrofen 2004 drabbades befolkningen betydligt lindrigare där mangroveskogen fortfarande fanns kvar. Den kunde ta upp mycket av flodvågens energi och på så sätt skydda människorna från dess kraft. Tyvärr var det långt ifrån alla som kunde dra nytta av detta eftersom skogen hade blivit räkdammar.

Varför anlägger man då dessa dammar att odla räkorna i? Naturligtvis för ekonomisk vinning. Men är det verkligen någon ekonomisk vinning för exportländerna? Nej, inte om man tänker långsiktigt. Just nu drar exporten in massvis av pengar till länderna men studier visar att man på långsikt förlorar på det. Odlingarna får stora konsekvenser då befolkningar tvingas flytta, stora miljöproblem skapas, fisket och därmed en inkomstkälla dör ut. På lite längre sikt är alltså räkodlingar en riktig förlustaffär och det finns egentligen ingen som tjänar på det.

Mangroveskogarna är inte bara viktiga, de är livsviktiga. Vi måste tillsammans verka för att skydda och bevara dessa fantastiska skogar. Det är vårt kollektiva ansvar att använda vår konsumentmakt och låta bli jätteräkorna. Finns det ingen efterfrågan, finns det heller ingen marknad.

Nästa gång du funderar på att äta jätteräkor - tänk om! Det går lika bra med mindre räkor och jag lovar att de kommer smaka bättre eftersom du kan äta dem med gott samvete.

Emily Storm

Västerås

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons