Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Före detta hamnkapten: Växthuseffekten hotar Mälarens vatten

I en insändare i en av tidningarna i länet kunde man läsa att de styrande i Köpings och Västerås kommuner i en skrivelse till Sjöfartsverket hade begärt utbyggnad av slussen i Södertälje kanal.

Annons

Denna fråga har stötts och blötts ett flertal gånger under de senaste årtiondena och är alltså återigen uppe till debatt.

Som motivering framför man att större fartyg skulle öka godsomsättningen i hamnarna och att en större sluss skulle kunna släppa ut större vattenmängder i händelse av att växthuseffekten skulle sätta stor fart på Mälarens tillflöden.

Mälarmaxfartyget av i dag är 135 meter långt, 19 meter brett och kan tillåtas ha ett största djupgående på 6,80 meter, vilket motsvarar cirka 10000 ton nyttig last (exempelvis svenska motorfartyget Holmön).

Frågan är om enbart större fartyg skulle öka godsomsättningen i hamnarna, men det skulle naturligtvis vara glädjande om man åtminstone kunde komma upp i nivå med 1980-talets årston, det vill säga cirka fyra miljoner ton sjöburet gods.

Stockholms hamn sköter i dag tappningen av Mälaren och endast en ringa del går ut via Södertälje. En annan insändare menar att en större genomströmning av vattenmassor i Södertälje kanal skulle äventyra kanalbanken genom erodering.

Hur stora fartyg man hade tänkt släppa in i Mälaren, vet jag inte. Men längre och bredare fartyg än dagens Mälarmax skulle sannolikt innebära en helt ny sluss på ett bredare ställe i kanalen och förbättring i Mälarleden på ett antal strategiska punkter.

Har man sedan tänkt på att öka fartygens djupgående, tillkommer en stor del muddring, inte minst i hamnområdena.

Det kommer naturligtvis in stora samhälls- och nationalekonomiska aspekter i bilden. Många talar idag om växthuseffekten och dess följder på Mälarens tillflöden.

Stockholms hamn har emellertid god kapacitet på tappningen. Det visade man med god marginal vid årsskiftet 1992-93, då man av misstag på tre veckor sänkte Mälarens vattenyta med 23 centimeter, varav det mesta rann ut under en enda vecka.

Mälarens vattenstånd ligger normalt cirka 35 centimeter över saltsjöns. Om vi i fortsättningen skulle få en mängd varma och torra somrar och snöfattiga vintrar med ringa eller inga tillflöden alls, skulle resultatet kunna bli tvärtom.

Danska forskare hävdar att 25 procent av den fasta havsisen på Nordpolen har försvunnit på ett enda år, inlandsisen på Grönland smälter och isen i Antarktis minskar i en

rasande fart. Detta måste innebära att världshaven på sikt måste öka och därmed också Östersjön. Redan vid en höjning av 35 centimeter uppstå ett break-even-läge med Mälaren och skulle Östersjöns vattenyta höja sig ännu mer kan saltvatten (bräckt

vatten) strömma in i Mälaren och översvämma låglänta stränder och värst av allt; slå ut dricksvattenförsörjningen för nära två miljoner människor!

Enda vinnare, om sjöfart fortfarande är möjlig på Mälaren, blir då dagens Mälarmaxfartyg, som nu kan utnyttja ett större djupgående och därmed ett större lastintag.

Gunnar Kofod

före detta hamnkapten i Köping och Västerås

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons