Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hammarskjöd, Morthor och 9C

En okänd och solkig historia

Annons

.

Tio minuter efter midnatt lokal tid den 18 september 1961 störtade Dag Hammarskjölds plan utanför Ndola. Sedan dess har man sökt en förklaring på, som det brukar heta, vem som sköt ner det. 1992 fick jag i uppdrag att granska de många teorier som lagts fram och min slutsats blev densamma som haverikommissionens, att planet störtade till följd av att den stressade piloten gjorde ett misstag.

En intressantare fråga var varför Hammarskjöld flög till Ndola. Det brukar sägas att det var för att mäkla fred och det är sant. Dock gällde det inte fred mellan den kongolesiska regeringen och utbrytarprovinsen Katanga utan mellan FN och Katanga. En FN-styrka i Elisabethville (nuvarande Lubumbashi) hade nämligen förgäves försökt arrestera provinsregeringen som var ledd av den, faktiskt, demokratiskt valde Moise Tshombe.

Det blev eldstrider och människor dog i operationen som den indiske befälhavaren döpt till Morthor. Det är ett ord på hindi som betyder Krossa, slå ner, ett märkligt namn på vad som skulle vara en fredsbevarande operation men som stred mot både FN:s stadga och säkerhetsrådets beslut. Om detta har jag tidigare skrivit i VLT.

Jag var konsul i Kongo på den tiden och undrade förstås om Hammarskjöld känt till Morthor, och som alla andra menade jag att det hade han nog inte. Det skulle inte ha passat in i vår bild av Hammarskjöld. Tyvärr var det inte riktigt så. Innan Morthor hette Morthor hette den 9C, även kallad Khiaryplanen, efter den tunisiske andremannen - under Linnér - i Kongo. Man har numren, A-2107 och A-2109, på de telegram i vilka planen lades fram för Hammarskjöld men själva telegrammen är borta. Khiary hade tydligen en privat kod och Hammarskjölds sekreterare hade kodapparaten med sig i planet till Ndola. Den stals för övrigt från vraket av två kolare som trodde det var en skrivmaskin som de försökte sälja på torget i Ndola. Någon kallade på polisen som därigenom fick reda på var vraket låg.

I sitt svar, telegram 6270, skriver Hammarskjöld att det nu inte finns någon återvändo vad beträffar plan 9C och han bemyndigade därmed sina män i Kongo att genomföra den. Han hänvisade dock till en promemoria av FN:s folkrättsexpert Oscar Schachter. Denne hade understrukit att samtycke krävdes inte bara av centralregeringen - det hade Linnérs jurist Fabry fixat - utan av Tshombe. Nu ville man tvinga honom att medge sin egen arrest men det var han begripligt nog inte så pigg på utan smet.

När Hammarskjöld under sin resa till Léopoldville (nuvarande Kinshasa) natten 12-13 september mellanlandade i Accra fick han nyheten att Morthor gått totalt snett men han verkade inte förvånad. Under de fyra dagar han sedan var i Léo ägnade man sig åt att söka tysta ner historien, men sedan brittiske kabinettssekreteraren flugit ner beslöts att Hammarskjöld skulle flyga till Ndola i Kongos grannland Nord-Rhodesia (nuvarande Zambia) för att där förhandla fram ett vapenstillestånd med Tshombe.

Just före landningen störtade planet och bland alla teorier fanns den att Hammarskjöld begått självmord för att slippa ta skulden för Morthor. Det hade han naturligtvis inte men för FN kom kraschen cyniskt nog lägligt. Morthor glömdes, teorierna om nedskjutning frodades, några av männen bakom Morthor fick silkessnöret och locket lades på. På den bogen är det alltjämt.

Och så kommer det ju att förbli. Bilden av Hammarskjöld är nu så etablerad att han blivit ett slags nationalhelgon, och förvisso är det sant att han var en märklig man och en utomordentlig FN-chef. Den bilden kan eller får inte solkas av att en av hans sista ämbetsåtgärder var att godkänna den militära operation som, indirekt och naturligtvis oavsiktligt, skulle leda till hans död.

Så locket ligger där det ligger, och det fåtal som känner till Morthor och 9C tiger lojalt av hänsyn till både Hammarskjöld och FN, därhän att de inte ens försökt urskulda sig genom att skylla på sin chef. Och det behövs inte ¿ oavsett vad man gjort ligger det ju en glans över påståenden att man arbetat med Hammarskjöld i Kongo. Själv tycker jag att det nu räcker med skriverier om Hammarskjöld och hans död. Något helgon var han inte men dock en förträfflig person. De mortuis nil nisi bene, sade en gammal romare - om de döda må endast gott sägas. Så nu är det dags att låta de döda begrava sina döda (Matteus 8:22).

Bengt Rösiö

Diplomat

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons