Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hans Thorgren: Sverige behöver fler naturvetare och tekniker

Annons
Prisade normalbegåvningar? Inte ens alla Nobelpristagare har varit överbegåvade men haft rätt intuition och en smula tur, skriver Hans Thorgren. foto: Scanpix

Wikipedia beskriver det humanistiska respektive samhällsvetenskapliga kulturbegreppet. Nu är jag dessvärre inte särskilt bevandrad i vare sig det ena eller andra av dessa begrepp men en sak begriper jag. Det fattas något och inte något lite heller. Var finns det naturvetenskapliga kulturbegreppet?

Framför allt storstadspressens kultursidor fylls av artiklar om konst i alla dess former, målning, film, teater, litteraturrecensioner med mera. Inte diskuteras matematikens äldre och nuvarande historia särskilt ofta, inte heller den mycket omfattande naturvetenskapliga dito. Hade inte matematikens kultur överförts och utvecklats mellan generationer hade vi fortfarande bott i grottor. Hade inte naturvetenskapliga discipliner som fysik, kemi, biologi, geologi, medicin med mera haft sin kultur och historia hade jag fått skriva denna artikel med gåspenna och bläck på djurhudar.

Varför är det en sådan slagsida i den kulturella debatten? Svaren är fler och kanske enkla.

De som sysslar med humaniora är aktivare utåt och bättre på att ta plats och det skall de naturligtvis ha beröm för, samtidigt som naturvetarna alltid har varit blygsammare och arbetar i det tysta. Man kan inte gömma sig i sina tankesmedjor och laboratorier utan man måste ut och visa upp vad man gör. Även om vissa forskningar kan vara svåra att förklara populärt måste man försöka för att vinna förståelse hos de oinvigda. Sådan aktivitet skapar nyfikenhet och förmodligen fler studenter men också rent krasst bättre möjlighet till forskningspengar.

En annan orsak är förmodligen att antalet journalister med naturvetenskaplig utbildning är procentuellt få och de som ändå finns arbetar i fackpress och inte i våra husorgan. Det borde utbildas fler journalister intresserade av naturvetenskap och teknik.

Nu skall ingen förledas tro att jag inte är intresserad av konst och litteratur. Inget kunde vara felaktigare. Jag stimuleras starkt av bägge företeelserna men jag ser konsekvenserna av den sneda kulturfördelningen i massmedierna.

Det har under decennier talats om att gymnasielever och icke minst flickor väljer bort naturvetenskap även om de vet att sådana studier ofta leder till intressanta och väl-betalda jobb. Sverige behöver fler naturvetare och tekniker för att klara den alltmer hårdnande internationella konkurrensen. Skolöverstyrelsen på sin tid och senare tiders skolmyndigheter har utrett detta så många gånger att många träd har fått sätta livet till för att ge papper till rapporter som i dag inte läses av någon. Jag vet för jag har varit med. Skulle det föras en bättre naturvetenskaplig debatt på tidningarnas kultursidor, där fördomar, rädsla för ”svåra” ämnen behandlades på ett vettigt sätt är jag säker på att många väljande elever skulle våga välja studieväg efter egen intuition och inte efter vad andra tycker. Kompisval förekommer. Det vet alla. Vet våra blivande och nuvarande gymnasieelever att naturvetarna i världen lever i den mest utvecklingsexplosiva tiden i männi-skans historia och de kan, om de vill, vara med och forma denna? Vet de också att man inte behöver vara superbegåvad utan att det räcker mer än väl med normalbegåvning och en gnutta ”jäklar anamma”? Inte ens alla Nobelpristagare har varit överbegåvade men haft rätt intuition och en smula tur.

Jag inspirerades till den här artikeln när jag lyssnade på ett föredrag på vår stads vackra bibliotek om universum av doktoranden och galaxforskaren Elisabet Leitet från Uppsala universitet. Ett sprudlande och kunnigt föredrag om universums födelse och utveckling. Den unga föredragshållaren framstod också som ett utomordentlig god förebild, icke minst för tveksamma flickor. Men vilka kom och lyssnade? Jo, de flesta var intresserade pensionärer.

Var fanns den naturvetenskapligt intresserade ungdomen och var fanns stadens NO-lärare och fysiklärare? Ett utmärkt tillfälle till fortbildning gavs alldeles gratis på nära håll. Jag, om någon, vet att lärarna har ett tufft arbete med långa dagar, men nog skulle väl en sådan här kväll kunna kvittas mot något annat åtagande kan man tycka.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons