Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hjälp att fimpa ger största möjliga nytta för varje satsad vårdkrona

Annons
Många vill sluta. Närmare åtta av tio rökare vill inte vara rökare men det är långt ifrån alla rökare som har tillgång till tobaksavvänjning i sitt landsting, skriver Hans Gilljam och Mona Wahlgren.foto: scanpix

Tobaksavvänjning prioriteras inte i många landsting trots att det är den mest kostnadseffektiva behandlingen som finns inom vården. Det har vi känt till länge, men politiker och beslutsfattare tycks ha missat budskapet.

Kan det bero på att de enorma vinsterna syns först i nästa valperiod? När de allvarliga tobaksrelaterade sjukdomarna som KOL, hjärt-kärlsjukdom och cancer minskar i takt med att fler slutat med tobak.

Måste inte det vara en av våra största utmaningar i dag, att minska lidande och död? I synnerhet när vi vet hur, till skillnad från många andra områden inom vården.

Närmare åtta av tio rökare vill inte vara rökare och nästan hälften av snusarna vill inte snusa. Av alla dem vill var tredje ha professionell hjälp. När rökaren får stödjande samtal av en tobaksavvänjare i vården kombinerat med rätt läkemedel kan möjlig-heterna att lyckas tiodubblas jämfört med att sluta utan stöd.

Det är långt ifrån alla rökare som har tillgång till tobaksavvänjning i sitt landsting. Enligt en undersökning är det bara sex landsting som bedömer att resurserna är helt tillräckliga för patienternas behov av avvänjningsstöd. Vidare har inte heller alla landsting personal med överbryggande ansvar för samordning och planering, och åtskilliga har inte tillräckligt många anställda som är utbildade i tobaksavvänjning.

Tre av tio vårdcentraler har inte tillgång till tobaksavvänjare, enligt en rapport från Statens folkhälsoinstitut. Och i en opinions-undersökning från i år svarade endast 65 procent av både rökare och icke-rökare att de vet var man kan få hjälp med att sluta röka. Sammantaget anser fyra av tio läkare och distriktssköterskor att behovet av tobaks-avvänjning är större än tillgången.

Att arbeta förebyggande med tobaks-avvänjning är det mest kostnadseffektiva vi kan göra inom vården. I dag finns det inga tvivel om att tobak är den enskilt största orsaken till ohälsa och död. Vi vet också att rökstopp, även efter decennier av rökning, leder till förbättrad hälsa och möjlighet till ett värdigare och förlängt liv.

Alla vinner på ett rökstopp. Samhället, rökaren själv och dennes omgivning. En arbetsgivare har cirka 45 000 kronor i högre kostnader för en anställd som röker och vårdkostnaderna för en kvinnlig rökare är 600 000 kronor högre under en livstid än för den som inte röker. Samhällets kostnader för rökarna uppskattades 2002 till 26 miljarder kronor per år.

Hälsovinsterna för den som fimpar är enorma, inte minst när det gäller livshotande sjukdomar som hjärt-kärlsjukdom, KOL och 15 olika former av cancer. För den som redan har en tobaksrelaterad sjukdom kan ett rökstopp vara helt avgörande för att en behandling och rehabilitering ska fungera.

Men trots att vi vet alla fördelar med att stödja dem som vill sluta röka, är det fort-farande bara ett fåtal landsting som kan möta behovet av tobaksavvänjning. Bara i vart tredje landsting tillfrågas patienterna rutinmässigt om sina tobaksvanor och bara ett enda landsting kompletterar vårddiagnosen med uppgifter om patientens tobaksbruk.

Att endast två landsting erbjuder rök-avvänjningsträffar för hjärtpatienterna kan liknas vid vanvård och sker i strid med god behandlingsetik.

I dag beror det på var man bor, om man ska få tillgång till tobaksavvänjning. Inte ens för den, där ett rökstopp är enda vägen tillbaka till ett värdigt liv, finns det självklara stödet att tillgå.

När politiker och beslutsfattare förstår och agerar mot målet att ha så hög marginal-nytta som möjligt på varje satsad vårdkrona, har vi mycket att vinna, både ekonomiskt och mänskligt. Ett envetet, tålmodigt och låg-teknologiskt rökslutarstöd är den billiga vägen till ett minskat lidande för dem som drabbats eller riskerar att drabbas av flera av våra tobaksrelaterade folksjukdomar.

tobakspreventiva mottagningen, Visby lasarett

ordförande, Läkare mot tobak

professor och överläkare, Stockholm

Hans Gilljam

Mona Wahlgren

ordförande, Sjuksköterskor mot tobak

folkhälsoutvecklare/specialistsjuksköterska

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons